Farligt höga temperaturer – men norrbottningar reser ändå

Extremvärmen som dragit in över södra Europa avskräcker inte oss svenskar från att resa. Många norrbottningar sätter kurs rakt mot några av de varmaste platserna på kontinenten – trots att flera turister dött i värmeböljan.

Det väntas temperaturer på runt 40 grader på olika platser runt om i Grekland.

Det väntas temperaturer på runt 40 grader på olika platser runt om i Grekland.

Foto: Petros Giannakouris

Norrbotten2024-07-21 00:01

Nyheten i korthet

  • Svenska resenärer fortsätter att resa till varma platser trots rapporter om farligt höga temperaturer och turister som dött i extremvärmen. Många populära destinationer som Italien, Grekland, Cypern, Spanien och Kroatien, väntas få temperaturer runt 40 grader.
  • Trots varningar om risker med extremvärme, inklusive dödsfall bland turister, planerar 64% av svenskarna en utlandsresa under det kommande halvåret, enligt en YouGov-undersökning. Särskilt utsatta för värmerelaterade sjukdomsfall är små barn, äldre personer och de med kronisk sjukdom.
  • Urban Mikko, verksamhetschef på en vårdcentral och specialist i allmänmedicin, rekommenderar att dricka vatten, söka skugga, bära löst sittande kläder och begränsa fysisk aktivitet under de varmaste timmarna för att motverka risken för värmeslag.

På vissa platser i Italien, Grekland, Cypern, Spanien och Kroatien väntas temperaturer på över 40 grader nästa vecka. Svenska turister är dock inte avskräckta och i april uppgav 64 procent att de planerar för en utlandsresa under det kommande halvåret. Detta enligt en undersökning av YouGov. Norrbottningar är inget undantag och helgens flygningar från Luleå till Grekland är fullbokade.

undefined
Det väntas temperaturer på runt 40 grader på olika platser runt om i Grekland.
undefined
Trots värmebölja och extremvärme är svenskar och norrbottningar inte avskräckta från att åka på solsemester.

2024 har varit ett varmt år och flera turister har hittats döda i extremvärmen. Bland annat har fem turister i Grekland avlidit efter att ha promenerat iväg på egen hand. Grekiska myndigheter uppmanade då turister till större försiktighet i värmen. Små barn, äldre personer och de med en kronisk sjukdom är riskgrupper för värmerelaterade sjukdomsfall.

Urban Mikko är verksamhetschef på vårdcentralen Norra Hamn i Luleå och specialist i allmänmedicin. Han förklarar varför människor med kroniska sjukdomar är mer känsliga för uttorkning.

– Dels beror det på sjukdomen i sig, men det beror också på att många av de läkemedel som används för behandling av de vanligaste folksjukdomarna passar väldigt dåligt ihop med uttorkning. Det här är vi jättenoga med att informera om när vi förskriver sådana läkemedel, säger han.

När det kommer till små barn handlar det om att kroppen inte kan kyla ner sig på samma sätt.

– De svettas inte på samma sätt som vuxna. De har inte förmågan att kyla sig själva, vilket man kanske inte heller tänker på när man är på semester.

undefined
Om temperaturen når riktigt höga nivåer kan man få värmeslag, något som kan vara livshotande.

Att vistas i extremvärmen kan vara livsfarligt. Värmen gör att de ytliga blodkärlen vidgas och svettningen ökar. Om man inte får i sig nog mycket vätska blir blodet mer koncentrerat och risken för blodproppar ökar.

– Det blir som en kombination när temperaturen blir för hög och kroppen drabbas av vätskebrist. Det som de flesta märker av är att man blir påtagligt törstig och kan få lätt huvudvärk.

Men det kan också övergå till mer tydliga symptom. 

– Det kan vara allt från muskelsvaghet och muskelkramp till illamående och kräkning, säger Mikko.

Då finns en risk för att man håller på att få eller redan har värmeslag – ett potentiellt dödligt tillstånd.

– Man blir påtagligt slö och orkeslös, vilket är en del av faran. När man hamnar i en sådan sits där det börjar gå överstyr, då är en del av symptomen att man blir väldigt trött eller till och med förvirrad, säger Urban Mikko.

Ett favoritsätt för många turister att svalka sig är med en kall öl, men det är inte det bästa sättet att motverka värmen.

– Nej. Kall dryck är bra, men all alkohol bidrar till perifer kärlvidgning. Man blir mer utsatt för en varm utomhustemperatur. Drick vatten eller kanske vätskeersättning.

För att motverka värmeslag rekommenderar Urban Mikko, vätska, skugga, löst sittande kläder och att begränsa sin fysiska aktivitet under dygnets varmaste timmar. Om man trots allt börjar utveckla symptom på värmeslag ska man söka sjukvård.

– Om man får mer allvarliga symptom. Till exempel om huden blir påtagligt torr, svettningarna har upphört och man under en längre period märker att man inte kissar alls, då ska man kontakta vården. Självklart också om man hamnar i ett tillstånd med nedsatt medvetenhet och inte är helt kontaktbar, säger Urban Mikko.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!