Den åttonde december satte Gällivareborna kaffet i vrångstrupen, om de överhuvudtaget lyckades få kaffet till munnen, på grund av de återkommande skalv som inträffade. Under den dagen inträffade åtta snabba skalv där det största hade en magnitud på 1,42 enligt den lokala skalan.
Flera boende i närområdet har rapporterat att de märkt av skalvet på flera kilometers avstånd, något som inte är ovanligt vid seismisk aktivitet.
– Vad jag har förstått rent generellt så känns skalven mer i Malmberget än i Kiruna. Det beror nog delvis på att man bryter malm längre ned i Kiruna än vad man gör i Malmberget. Sedan sker skalven mer ytligt i Malmberget än i Kiruna, vilket gör att vibrationerna känns mer ytligt. Det har också att göra med att det i Kiruna mer handlar om en stor malmkropp än flera små som det är Malmberget, säger Björn Lund.
När det gäller Malmberget visar registrerade mätningar att skalven under de två senaste åren, från 2021, ökat kraftigt. Det är inte bara att det blivit fler skalv generellt utan det har även skett en dubblering i antalet skalv på över 1,5 magnitud eller större. Det har gått från drygt 4-5 till 8-9 under en vecka.
Vid skalvet i december i Malmberget rapporterade LKAB:s ett mätvärde initialt. Ett värde som efter en tid kom att få en högre magnitud över tid, något som delvis kan förklaras i hur LKAB väljer att mäta skalv.
– De instrument LKAB använder sig av mäter skalv med högre frekvens och vid skalv med högre magnitud kan det därför behövas komplettering av data från andra instrument. Det har att göra med att man från LKAB:s sida är mer intresserad av hur berget rör på sig lokalt än vad som händer på andra sidan jorden. Det är viktigare för LKAB att kunna avläsa lägre frekvenser då det kan ge dem information om det till exempel finns en fara för personalen under jord, säger Björn Lund.
Gruvbolagets mätinstrument fokuserar även på ett mindre område än annan seismisk utrustning, en seismisk utrustning som till exempel skulle kunna mäta hur skalven som inträffade i Japan påverkar Sverige.
När det kommer till skalv i Kiruna syns en annan trend än den i Malmberget.
– Runt 2010 registrerades mellan 20-50 skalv i veckan och så har det varierat fram till 2018-2019 då skalven ökade kraftigt till den stora händelsen 2020. Därefter har skalven åter gått ned i antal och återgått till nivåerna från 2010. Nu inträffar ungefär 3-4 skalv med en magnitud på 1,5 eller högre i veckan, säger Björn Lund.
Men ökad seismisk aktivitet som därefter över tid leder fram till ett större skalv, i Kirunas fall var det stora gruvskalvet som uppmätte 4,2 magnitud, är inte nödvändigtvis replikerat för Malmberget.
Enligt Björn Lund är det väldigt svårt att svara på om det går att utläsa några mönster i hur den seismiska aktiviteten varit på de båda orterna och därigenom kunna förutspå vad som eventuellt skulle kunna ske i framtiden. Det beror på att det är så pass många faktorer som skiljer sig åt mellan de båda gruvorna.
– Vad jag har förstått så bryter man malm på olika sätt och i Kirunas fall med en större malmkropp där det byggs upp större hålrum och när väl skalv inträffar sker de på mindre yta berg än i Malmberget. I Malmberget bryter man också på en högre nivå ur mindre malmkroppar vilket medför att skalven sker högre upp i gruvan.