Författaren och militärexperten Lars Gyllenhaal tror att Boden/Luleå-området har stor chans att få ett Natohögkvarter, en fråga som kommunalråden i de båda städerna driver.
För Lars Gyllenhaal är utvecklingen mot ett Natomedlemskap ingen överraskning.
Hans debutbok Slaget om Nordkalotten (skrevs tillsammans med James Gebhardt) berör bland annat det samarbete som Sverige hade med Norge och USA under andra världskrigets slutskede, då tio militärplan av typen Douglas C47 var stationerade på F21 i Luleå.
– I praktiken var Luleå en amerikansk flygbas i åtta månader. I första hand handlade det om att transportera norska soldater. Men vi har alltså en historia av att vara en allierad bas.
Han ser inte ett medlemskap som en stor omställning för Norrbotten.
– Vi har övat tillsammans med Natoländer massvis med gånger och därigenom hittat ett gemensamt militärt språk.
Storövningar med Nato är ingen nyhet. Här en bild från F21 under Loyal Arrow.
Däremot anser han att det är hög sannolikhet för att det blir militära satsningar på flera håll som kan påverka länet.
Så här ser Lars Gyllenhaal på ett antal framtidsscenarier:
Ett Natohögkvarter med flera hundra officerstjänster.
Högaktuell fråga som Bodens och Luleås kommunalråd lyft. Även Östersund har gett sig in i kampen.
– Mycket talar för Luleå/Boden. Dels tillgängligheten, att man i den dagliga verksamheten snabbt ska kunna ta sig från Oslo och Stockholm till högkvarteret. Men också det geografiska läget, i förhållande till både Narvik, Tromsö och Rovaniemi. Alternativen ser jag främst som Kiruna eller Rovaniemi. Östersund tror jag ligger för långt söderut.
ÖB Micael Bydén samtalar med hemvärnssoldater på Kalixfors flygbas. Kalixfors kan vara en framtida hemvist för ett nytt, fast jägarförband.
Ett fast jägarförband i Kalixfors, Kiruna.
– Här antar jag att det arbetas i kulisserna. Knappast ett regemente. Mer sannolikt en jägarbataljon, som kan vara ett detachement till K4 eller I19. I Kalixfors finns mark för att uppföra byggnader, som annars kan vara en svårknäckt nöt i Kiruna.
F21:s strategiska läge för luftförsvaret på Nordkalotten.
Flottiljens långa landningsbana har pekats ut som en nyckelfaktor. Uppgifter finns även om att utländska förband kan stationeras vid F21.
Amerikansk närvaro i Norrbotten. Bombplan av typen B-1B Lancer landade på F21 i Luleå i juni i samband med en övning.
– Jag har ingen riktig prognos om F21. Jag tror dock att F21:s alla satellitplatser i länet gör verksamheten mindre sårbar. Man jobbar mer och mer mot improviserade landningsbanor. F21 ska inte bara ses som Luleå.
K4 i Arvidsjaur.
– Man får nog nöja sig med att nyss ha blivit regemente. Som sagt, jag kan tänka mig att K4 blir moderförband för en jägarbataljon i Kiruna.
Provplats Vidsel, tidigare robotbasen, har unika möjligheter för testning av vapen i Europa.
Provplats Vidsel.
Ett unikt övningsområde för Europa, som redan utnyttjas av både Natoländer och nationer utanför alliansen.
– Jag tror inte på några stora förändringar. Men verksamheten i Vidsel är ytterligare en sak som talar för ett Natohögkvarter i Boden/Luleå.
"Vi kommer att få vänja oss vid utländska storövningar i Norrbotten", säger Lars Gyllenhaal.
Ökad närvaro av utländska förband.
– Ett högkvarter med utländska officerare, absolut. Men i dagsläget jag tror inte på några fasta baser för trupp i Norrbotten. Skälet till det är att det gått så dåligt för den ryska krigsmakten i Ukraina att den i närtid inte utgör något hot på Nordkalotten. Däremot tror jag att vi kommer att få vänja oss vid fler utländska storövningar som påverkar oss, både markförband och flygstridskrafter, främst från våra grannländer. Jag minns Northern Wind för några år sedan, då jag hamnade bakom en till synes oändlig kolonn av finska soldater på vägen mellan Kalix och Överkalix.
Narviks hamn är av högsta strategiska militära betydelse.
Strategiska områden i Norrbotten.
– Det är ingen hemlighet att järnvägen och vägen till hamnen i Narvik är en viktig punkt ur alla staters synvinkel. Däremot har Tornedalen tappat i betydelse efter det finska Natomedlemskapet.
Kampen om Arktis. Flera stora nationer, bland andra Ryssland och Kina, är inblandade i maktspelet som bland annat gäller naturresurser som olja, gas och viktiga metaller. Bilden visar ett norskt forskningsfartyg.
Kapplöpningen om Arktis.
– Redan för tio år sedan slog Ryssland fast att Norrbotten enligt deras militära synsätt ingår i Arktis. Det innebär att saker som händer militärt på exempelvis Svalbard eller Nordpolen kan få effekter hos oss, till exempel i form av höjd beredskap. Man ska inte heller glömma att Kina tydligt markerat att de vill vara en del av Arktis. Det säkerhetspolitiska läget och resurser i form av gas, olja och viktiga metaller som finns där gör att både Ryssland och Kina kommer att ha fortsatt starkt fokus på Arktis oavsett vad som händer i andra konflikter.
Har Natomedlemskapet ökat risken för att Sverige dras in i konflikter om Arktis?
– Nej. Jag tror inte att vi sluppit undan även om vi varit alliansfria. Vi hade blivit indragna ändå. Då är det en fördel att tillhöra Nato, med det skydd det innebär.
Den norska ön Jan Mayen tillhör Arktis, där Norge är en av nationerna med störst intresse. Men även Sverige och Norrbotten dras in om det blir konflikter, uppger Lars Gyllenhaal.