Enligt uppgifter till svenska medier har sju till åtta IS-terrorister tagit sig in i Sverige för att utföra terrordåd i Stockholm.
– Jag kan bekräfta att Säpo arbetar intensivt med att bedöma information som inkommit. Den är sådan att vi inte kan avfärda den. Just nu inhämtar vi information och underrättelse och har vidtagit åtgärder och samarbetar med våra partner både nationellt och internationellt, säger Säpos presschef Sirpa Franzén till TT.
Samtidigt som terrorhotnivån hålls oförändrad har polis och andra myndigheter gått in i så kallat stabsläge, för att ha en beredskap om en allvarlig händelse inträffar.
Lars Gyllenhaal, militärexpert, författare och bloggare i Rosvik, tror att Säpo vill göra allmänheten redo för att det kan bli en höjning av hotnivån.
– Kanske har man lärt sig av tidigare episoder och vill förbereda så att en eventuell höjning inte blir panikartad utan mer kontrollerad, säger han.
Boliden-händelsen i november förra året finns ännu i färskt minne. Den gången pekades en flykting vid en förläggning i Boliden ut som terrorist och greps, för att senare helt frias från misstankar.
Finns det anledning att tro mer på de nya uppgifterna?
– Det finns ingenting som gör att man måste ta det här på fullt allvar. Säpo sänder också en signal om att man inte är säker på att det är på allvar.
Uppgifterna sägs ursprungligen komma från irakisk underrättelsetjänst.
Brukar de lämna trovärdiga uppgifter?
– Jag tror att de måste tas med en nypa salt. Det är nog inte något man bara hittar på, som en medveten påtryckning på Sverige. Men det kan röra sig om missförstånd eller att man förstorar upp saker.
Vad skulle motivet vara till att angripa Sverige?
– Vi ingår ju i den internationella koalitionen som militärt bekämpar IS, vilket det talas väldigt lite om. Svensk militär utbildar folk på plats i Irak. Det är väldigt hemligt, väldigt lite har kommit ut om den insatsen.
Kan man säga att Sverige är i krig?
– Vi är med i en krigförande koalition. Men för att det ska vara krig måste krig utropas. Juridiskt och formellt är det inte ett krig, men informellt kanske.
Ser du något slut på IS-problematiken?
– Jag tror att den finns kvar så länge kriget i Syrien pågår. Ska man lösa IS-problematiken måste man nog lösa hur Syrien ska kunna återgå till att vara en stat i fred. Det ena hänger ihop med det andra.
Hur frestar konflikten och terrorhotet på det svenska samhället?
– Det är svårt att säga att vi har lidit särskilt mycket av kriget mot IS, jämfört med till exempel Frankrike och Belgien. Ekonomiskt har vi inte heller satsat särskilt mycket i den här koalitionen, det handlar om ett team av utbildare och om flygtransporter som vi delvis har gett bort till Frankrike på grund av Parishändelserna. Pratar vi om krigshandlingar och våldshandlingar så har konflikten inte haft någon större inverkan i Sverige ännu. Däremot finns en psykologisk inverkan. Sedan har vi också flyktingströmmen som indirekt påverkar oss, säger Lars Gyllenhaal.