Biståndsminister Peter Eriksson, bosatt i Morjärv, var under sin tid som bostads- och digitaliseringsminister med och fattade beslut om bredbandsmålen. Trots att delmålet att 95 procent av Sveriges befolkning ska ha tillgång till 100 Mbit/sekund 2020 inte kommer att kunna nås ser han det inte som ett misslyckande.
– Vi höjde målsättningen och ambitionen ganska kraftigt på flera områden. Delmålet 2020 såg då nåbart ut, men man måste fortsätta att investera, säger Peter Eriksson.
Han ser en rad olika orsaker till att det dragit ut på tiden.
– Trafikverket tog väldigt lång tid på sig att godkänna och ville ibland inte godkänna dragningar ute på landsbygden för att man var rädd för grusvägarna. Det har medverkat till att det har blivit ganska stora förseningar i vissa områden.
Ett resonemang som Daniel Wolski, politisk sakkunnig hos den nuvarande digitaliseringsministern Anders Ygeman (S), instämmer i.
– Regeringen har vidtagit flera åtgärder, utöver att skjuta till finansiella medel, för att underlätta den fortsatta utbyggnaden. Bland annat har Trafikverket gjort det enklare för bredbandsoperatörer att dra fiber nära vägarna, vilket kommer att förenkla processen.
Att många företag inte kunnat levererar i den takt som regeringen kalkylerade med när målen sattes är enligt Peter Eriksson även det stor del i att fiberutbyggnaden dragit ut på tiden, särskilt på landsbygden.
– Man har investerat i de större samhällena och städerna där det har varit mest lönsamt. Man har inte skjutit till pengarna utifrån glesbygdens behov, i första hand.
Men trots att regeringen ser goda framtidsutsikter är det ett faktum att för lite pengar satsas på fiberutbyggnaden – åtminstone om man ska tro Post- och telestyrelsens (PTS) färska beräkningar.
– Jag tror man måste öka på medlen ytterligare, om det ska gå att nå de mål vi beslutade om.
Har regeringen inte tagit bredbandsfrågan på fullt allvar?
– Det är många som tar det på allvar, men det har ju inte varit den mest centrala frågan när man har prioriterat, det måste man nog erkänna. Det har varit skattesänkningar utifrån den högerbudget som antogs i början av 2019. Men det blev också mycket fokus på skattesänkningar i den gemensamma budgeten som regeringen, Centerpartiet och Liberalerna antog för 2020, säger Eriksson.
I en utredning som regeringen tillsatte under Peter Erikssons tid som digitaliseringsminister beräknade PTS att investeringar om 32 miljarder kronor från marknadsaktörerna skulle räcka för att nå delmålet 2020 i bredbandsstrategin. Den kalkylen har redan nu spruckit med över 18 miljarder kronor.
Hur har felräkningen påverkat utbyggnaden?
– Jag tror att myndigheterna har underskattat kostnaden. Det blir en mycket högre kostnad när man kommer längre ut på landsbygden där det är längre avstånd.
Trots att många hushåll på glesbygden påverkats av den avstannade fiberutbyggnaden tror Eriksson att en lösning kan vara på väg.
– Jag tror verkligen att det kommer lösa sig snart. I våras auktionerade vi på ett bandspektrum som ger väldigt bra täckning ute på landsbygden, med tydliga krav att de vita fläckarna där det är dålig kommunikation i dag ska täckas. Därför tror jag att det kommer bli en betydande förbättring när det gäller glesbygden och det mobila nätet, inom kort.