De rörliga elpriserna har under november legat på en hög nivå och på måndagen noterades ett nytt rekord, då en kilowattimme i norr kostade 3,70 kronor. Det som gör att elpriset nu rusat är en kombination av olika påverkansfaktorer som inträffat samtidigt:
• Efterfrågan på el är hög, på grund av kylan.
• Vindkraften ligger på låg produktion, då det blåser lite.
• Bränslepriserna är höga.
• Vattenkraftverken är bromsade för att främja isläggningen.
Med kylan kommer is på älvarna och varje år bromsas vattenhastigheten för att isarna ska lägga sig stabila. Detta är något som görs för att kraftverken ska få bästa möjliga förutsättningar inför vintern. Att det sker på Umeälven, Skellefteälven och Luleälven samtidigt är däremot något som inte händer varje år. Men när kylan slog till så var det dags att bromsa.
– Det görs när vattentemperaturen är rätt och när vi ser att det ska bli kallt. Man vill skapa ett istäcke som ger goda produktionsförutsättningar för resten av vintern, säger Per Larsson, ansvarig för produktionsplanering på Vattenfall i Norden.
Vad skulle hända om det inte gjordes?
– Då kan man få problem med att isen bryts upp och att det bildas begränsningar i älven och att vattnet tar vägar det inte ska.
Hur kontrolleras isen?
– Det görs en okulär besiktning av isen på morgonen. Vi använder oss numera även av drönare.
Per Larsson berättar att kraftverken i Skellefteälven och stora delar av Umeälven snart är uppe i full kapacitet igen.
– Alla kapacitetsbegränsningar är inte borta än, men de har mildrats, så snart kan vattenkraften producera mer igen. I Luleåälven så går det bra, vi utvärderar löpande. Det görs en succesiv ökning av tappningen, säger Per Larsson.