I veckan släppte FN:s klimatpanel IPCC sin tredje delrapport ”Att begränsa klimatförändringen". Där konstateras det att mängden koldioxidutsläpp är högre än någonsin.
– EU har hög klimatambition och Sverige är ett av de 20-tal länder i vilka utsläppen minskat de senaste åren. Men inte ens i dessa länder minskar utsläppen så snabbt som det behövs för klimatmålen. I längden räcker det inte att bara vara bäst i klassen, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och Sveriges kontaktperson för IPCC.
Enligt SVT, pekar rapporten på att utsläppen måste minska inom tre år, och sedan halveras jämfört med dagens nivå innan 2030 för att undvika att temperaturen stiger med mer än 1,5 grad. Ett mål som ska vara uppnåeligt då de allra flesta klimatåtgärder finns tillgängliga, men de måste ske snarast.
Det allra viktigaste för att klara målet är övergången från fossila bränslen till förnybara energikällor. Där bedömer man att sol- och vindkraftenergi är mest kostnadseffektivt för att minska utsläppen till år 2030.
På onsdagen presenterade regeringen ett vindkraftspaket som ämnar att underlätta etableringar av nya vindkraftverk. Bland annat genom att tidigarelägga kommunernas veto.
– Det är för att slippa processen där man får in en ansökan, och sen så bildas det opinion i kommunen och så blir det som att projekten rinner ut i sanden. Så man får ta ställning och har man tillåtit det måste den juridiska processen få ha sin gång, säger Kenneth Fors, länsstyrelsen i Norrbotten.
– Det skulle effektivisera hanteringen. Jag vet inte om det blir mer vindkraft utav det, men det skulle minska arbetsbelastningen när man inte behöver jobba med sådant som inte blir av.
En annan del av regeringens paket är att man ska utreda hur man kan underlätta och snabba på processen för havsbaserade vindkraftetableringar. Norrbotten ska få fler vindkraftverk i framtiden och det tyska bolaget WPD Offshore har avslöjat planer på just en havsbaserad vindkraftspark.
– Det är förmodligen en lite mer utmanande miljö här i Norrbotten än i andra delar av världen eller Sverige för den delen.
En annan viktig punkt för att minska koldioxidutsläppen som IPCC:s senaste rapport pekar på är naturliga kolsänkor där koldioxid genom fotosyntesen binds in i mossor och andra myrväxter. Enligt Naturvårdsverket innehåller torvbildande våtmarker dubbelt så mycket kol som världens skogar, trots att de bara täcker tre procent av landytan.
– Utdikade våtmarker släpper ifrån sig växthusgaser som koldioxid och lustgas, sa Emma Palmgren, projektledare på länsstyrelsen i Norrbotten när Norr media var ute under arbetet med restaureringen av en våtmark i höstas.
Arbetet med att återväta våtmarker pågår runt om i landet. Hur stor roll Norrbotten kan spela in i den processen beror på, menar klimatologen Markku Rummukainen.
– De globala utsläppen och kolsänkorna är summan av allt och överallt. Norrbotten rår över sina möjligheter, och bidrag och lokala och regionala beslut spelar roll. Det beror förstås på sammanhanget vilka åtgärder som är möjliga, vilka åtgärder som ger mest nytta och om det finns sidonyttor och målkonflikter. Hur man gör med skog och mark påverkar ju också naturen, turism, avkastning och annat.