Åsa Dahlfors är arbetsmiljöexpert för branschorganisationerna Svemin och Industriarbetsgivarna. Hon säger att gruvnäringen satsar hårt på att jobba proaktivt och fostra en säkerhetskultur där det ska vara så självklart att göra rätt att det inte ska gå att ifrågasätta.
Gruvbranschen är en av de farligaste i världen och även gruvnäringen i Sverige har fortsatt att drabbas av allvarliga tillbud och dödsolyckor även på senare år. Men tillbuden blir färre och färre och från 2012 till 2022 märks en tydlig minskning i arbetsolyckor.
– Vi har en nollvision där vi tittar på både ledarskapet, att ledarna föregår med gott exempel. Men också medarbetarskapet att man följer rutiner och policy som finns. Vi måste lära av misstagen, sen när det väl sker är det väldigt beklagligt, säger Åsa Dahlfors, arbetsmiljöexpert på Svemin och Industriarbetsgivarna.
Statistik från Arbetsmiljöverket visar att företag som sysslar med "utvinning av metallmalmer" (som gruvnäringen kallas i statistiken) har minskat antalet tillbud som gav minst en dags frånvaro 2012 från 16 tillbud till 10 tillbud per tusen arbetstagare. Som referens kan nämnas att 2020 arbetade 7400 personer direkt med gruvnäring, enligt Svemin.
Trots ansträngningarna inträffar ibland det värsta på ett gruvområde.
November 2023. Inom loppet av tio dagar omkom två personer i samband med arbete på gruvområden i Norrbotten och Västerbotten. Den 13 november dog en 18-årig maskinförare när hon blev överkörd av en dumper ovan jord vid LKAB:s Kirunagruva. Gruvbranschen har de senaste årtiondena tagit krafttag kring säkerhet och försökt fostra en annan kultur kring arbetsmiljö.
– Gruvorna jobbar proaktivt och har koll på sina risker, säger Åsa Dahlfors.
Hon är på plats i Luleå för den årliga arbetsmiljökonferens som ordnas av gruvornas branschorganisation Svemin. Årets tema är "Introduktion för en god arbetsmiljö".
– Temat är valt utifrån att vi har många i branschen som kommer in som nya eller har varit borta länge och att mycket händer i arbetslivet och därför är det viktigt att introducera de nya. Så vi kommer att prata om hur man sätter ihop ett komplett introduktionsprogram till exempel. Där vi tittar närmare på vad som krävs för att känna sig välkommen, veta vilka risker som finns och känna sig inkluderad.
Den 18-åriga maskinföraren som omkom i november var just ny på jobbet, men Åsa Dahlfors är försiktig att uttala sig i det specifika fallet.
– Generellt är det man tittar på så fort det inträffar en incident eller ett tillbud på hur det kunde inträffa. Det är viktigt att saker och ting kommer till kännedom så att fokus kan ligga på att åtgärda det som hänt.
Att utvärdera alla risker på komplicerade arbetsplatser som gruvor är viktigt och Dahlfors menar att branschen kommit långt.
– Klart det är ett misslyckande för varje olycka som inträffar, det är en utmaning att fånga upp alla risker.
Svemin och Industriarbetsgivarna utgår från en nollvision för allvarliga tillbud och olyckor. Mycket handlar där om att lyfta de saker som är bra.
– Det är viktigt att ha en säkerhetskultur där man faktiskt tittar på beteenden. Något vi borde göra med alla i samhället, lyfta beteenden som är bra och tona ner de beteenden som är riskfyllda och dåliga. Ju bättre vi jobbar och ju mer gott vi tala om de som gör rätt, desto bättre sitter en säker kultur.
Hos LKAB i Kiruna hissades flaggorna på halv stång i mitten av november sedan en 18-årig kvinna omkommit i en arbetsplatsolycka.
Gruvbranschens utmaningar handlar idag mindre om att få anställda att ta på sig hjälm, eller använda skyddsutrustning, när de gör jobb på hög höjd och mer om just beteenden.
– Det ska vara så självklart att göra rätt att det inte ska gå att ifrågasättas. Man ska inte behöva känna att man måste slira på säkerheten för att göra sitt arbete, säger Åsa Dahlfors.
Att komma som ny på en arbetsplats ska inte innebär att man får rätta sig i ledet för det som "sitter i väggarna", ett uttryck som Åsa Dahlfors dessutom är skeptisk mot.
– Sitter det verkligen i väggarna? Vi ser ju att säkerhetskultur hela tiden förändras och förbättras, det handlar om hur vi beter oss.
Med det så har också slängiga begrepp som "sunt förnuft" fått ge vika för tydliga och genomgående instruktioner.
– Sunt förnuft är så olika för oss alla, istället måste vi tänka på att vara tydliga: Detta gäller inget annat.
"Sunt förnuft är så olika för oss alla, istället måste vi tänka på att vara tydliga: Detta gäller inget annat", säger Åsa Dahlfors.
Vi kommer in på ett exempel där en anställd halkat i en trappa och Åsa Dahlfors beskriver hur företag kan hantera det:
– Händer det, då tittar man på det och ställer sig frågan: Varför halkar någon i den här trappen? Vad är orsaken eller orsakerna? Var den dåligt sandad eller kollade de på mobiltelefonen kanske? Beroende på svaren måste rätt åtgärder vidtas så att det inte händer igen. En åtgärd kanske då blir att man inte ska kolla i mobilen på den platsen, säger Dahlfors och fortsätter:
– Företagen ska hela tiden arbeta systematiskt för att åtgärda arbetsmiljörisker så att ingen skadas eller blir sjuk av arbetet. Det gör de genom att undersöka arbetsplatsen, bedöma och åtgärda riskerna och sedan följa upp och kontrollera åtgärderna så att de fungerar. Det är det som kallas systematiskt arbetsmiljöarbete.
Ska man förbjuda folk att titta på telefonen för att säkra arbetsmiljön?
– I vissa fall behövs det. Det ska inte ligga något på golvet eller vara något i trappen men om det är så ska du ju inte titta på telefonen. I vissa fall behövs det för att miljöerna är så riskfyllda, säger Åsa Dahlfors.
Hon jämför med annat arbetsmiljöarbete som att sätta upp säkerhetsbarriärer, skyddskläder och räcken för att minimera risker. Mobilförbud faller in i samma kategori.
Hur balanserar man det mot att inte bli för nitisk?
– Du balanserar det mot att du ska vara frisk och oskadd när du går hem för dagen.
Kvinnan som omkom i november arbetatde för BDX och det var på bolagets område i anslutning till LKAB:s Kirunagruva som olyckan inträffade.