Dyster prognos för glesbygden

Bristen på utbildad arbetskraft i glesbygden spås bli allt svårare de kommande åren. I en ny rapport från Arbetsförmedlingen målas en dyster prognos upp.

Utmaning. Britta Flinkfeldt, kommunalråd i Arjeplog, anser att glesbygdskommunerna har misslyckats med att få utbildad arbetskraft att stanna på orten.

Utmaning. Britta Flinkfeldt, kommunalråd i Arjeplog, anser att glesbygdskommunerna har misslyckats med att få utbildad arbetskraft att stanna på orten.

Foto: Pär Bäckström

Norrbotten2016-09-16 08:00

– Vi mindre kommuner har en jätteutmaning. De med akademisk utbildning flyttar helt enkelt inte till glesbygden. De senaste sju-åtta åren har vi haft väldigt svårt att hävda oss mot universitetsstäderna, säger Arjeplogs kommunalråd Britta Flinkfeldt (S).

I rapporten "Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige" som Arbetsförmedlingen presenterade under onsdagen framkommer det att bristen på arbetskraft kommer bli allt svårare i mindre och medelstora kommuner de närmaste 15 åren. Fram till 2030 kan den svenska glesbygden ha tappat nära en tredjedel av sin befolkning i arbetsför ålder, om man jämför med år 2000.

Robert Bernhardsson (S), kommunalråd i Jokkmokk, menar att kommuner med mindre befolkning måste lyfta fram de värden som finns i området för att konkurrera med andra kommuner.

– Det gäller att få upp attraktionskraften. Vi vill få folk från andra delar av Sverige att bli intresserade för just Jokkmokk och flytta hit. Gärna utbildade människor. Rent konkret har vi nu öppnat tre nya förskoleavdelningar och byggt tre nya hyreshus.

I Arbetsförmedlingens rapport framkommer det att rekryteringsproblemen inom särskilt vård och omsorg kommer att bli ännu större.

– Grundbemanningen i kommuner står till en stor del kvinnorna för och det är oerhört viktigt att vi får dem att stanna. Om inte kvinnorna stannar så stannar ingen annan i familjen heller, och det blir inga barn, säger Britta Flinkfeldt.

Enligt rapporten kommer möjligheten att tillsätta jobb i mindre kommuner i ännu högre grad att hänga samman med inflyttningen av utrikesfödda och hur väl de integreras på den lokala arbetsmarknaden. Sedan början av 1990-talet har närmare 9 av 10 utrikesfödda funnit sina jobb i större städer.

– Det vi gör är att vi har breddat kultur- och fritidsutbudet för att ensamkommande ska ha något att göra på fritiden. Sen är det viktigt att jobba med skolan också så att de får en bra skolgång. Sen är det bara att hoppas att de lokala entreprenörerna ställer upp och ger de här ungdomarna en chans, säger Robert Bernhardsson.

Britta Flinkfeldt är också säker på att ett gott välkomnande är det kommunen kan göra för att få utrikesfödda att stanna. Men hon tycker samtidigt att det som behövs mest är distansutbildningar.

– De nyanlända är så oerhört ambitiösa så om det får en utbildning i någon av universitetsstäderna så flyttar de.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om