Dödens väg - även för djur

Det är inte enbart människor som drabbas på Dödens väg, E10. Även viltet är utsatt. Vägen har utsetts till högrisksträcka.

Fara för älg. Älgolyckor står för flest  svårt skadade personer i trafiken.

Fara för älg. Älgolyckor står för flest svårt skadade personer i trafiken.

Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL

Norrbotten2014-09-29 06:00

Varje år dör tio till tolv människor efter viltolyckor på sveriges vägar. 800 skadas. Plåtskador på bilar är vanligt.

I Norrbotten sker i snitt fyra viltolyckor per dygn. Senast natten till lördag körde förare i två olika bilar på en och samma älg på E 4 utan för Öjebyn.

Viltolyckorna i trafiken kostar samhället tre till fyra miljarder kronor varje år enligt Lars Lundman som är länsansvarig polis för viltolyckor.

I summan räknas allt från personskador till försäkringsfrågor in.

Hittills under 2014 har det skett 1 056 viltolyckor i länet. Där ingår 900 renar, även om de egentligen är tamboskap.

– Därefter är det älgar och rådjur, sedan kan det vara örnar och björnar, säger Lars Lundman, länsansvarig polis för viltolyckor.

Förra året blev slutsumman 1 517. På senare år har det skett en minskning av antalet viltolyckor. Lars Lundman är optimistisk och tror att det kommer att bli så i år också. Även om den kritiska månaden december återstår.

Han uppskattar att mörkertalet uppgår till tio procent.

– Jag upplever att det har minskat, men det är definitivt inte bra. Det är fortfarande oacceptabelt att man kan hitta påkörda djur och ingen har hört av sig.

Han menar att alla kan drabbas av viltolyckor.

– Eftersom det går så fruktansvärt snabbt. Då är det viktigt att ringa 112 och märka ut olycksplatsen, med vad som helst, bara det finns en chans att hitta.

Nu har Viltolycksrådet lanserat en telefonapp som heter Viltolycka. Där går det att se var det inträffat viltolyckor på en karta, den larmar också ifall det inträffat tre eller fler olyckor i mobiltelefonens närhet. Det går även att få fram koordinaterna ifall en olycka sker, som kan användas i kontakt med polisen.

På E 10, som också kallas Dödens väg, är det på sträckorna vid Svappavaara, Hakkas, Nattavaaravägskälet, Alttajärvi, Lansån, Lansjärv och Gyljen som det är extra mycket viltolyckor.

Även delar av Riksvägarna 94, 95, 97 klassas om högrisksträckor. På E 4 är det endast vid Sangis som det anses vara riskfyllt.

När viltstängsel sätts upp förändras djurens rörelsemönster. Meningen är att viltet ska styras över från vägar med höga tillåtna hastigheter till dem med lägre. Men på E 10:an är hastighetsgränsen 100 och 110 på långa sträckor.

Lars Lundman påpekar att det finns en anledning till att varningsskyltarna för vilt sitter uppe.

– Det är många orsaker till viltolyckor. Men som efter E 10 bidrar det att det inte finns viltstängsel, säger han.

I ett försök att minska renolyckorna ska ledarrenen få en sorts reflexväst, så att de syns bättre.

– Men framförallt ska man hålla uppsikt. Djuren har särskilda övergångar, så håll utkik efter spår och sänk hastigheten. Jag förstår inte att man inte gör det. Att antalet döda personer gått ner beror helt och hållet på att bilarna blivit säkrare, säger Lars Lundman.

Det är Nationella viltolycksrådet som sammanställer alla viltolyckor i landet. I rådet ingår bland annat Trafikverket, polisen, Naturvårdsverket, länsstyrelsen och jägarförbunden. Ordförande är Håkan Karlsson, länspolismästare i Norrbotten.

Målet för organisationen är att kartlägga var viltolyckor sker och föreslå åtgärder för att minska dem. Dessutom ska det finnas en effektiv eftersöksorganisation där syftet är att förkorta djurens lidande.

Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent vid Jägareförbundet i Norrbotten, tycker att respekten för viltet saknas hos allt för många bilister.

– Om jag ska vara ärlig så är största orsaken till viltolyckor att folk inte är tillräckligt uppmärksamma och kör för fort i dåligt väder och vid dålig sikt. Men självklart är det så att älgar och rådjur kan dyka upp ur tomma intet och en olycka går inte att undvika.

Han konstaterar att antalet olyckor med rådjur har ökat nu när stammen ökar här uppe.

– Men det är älgolyckorna som är vanligast, särskilt vid kusten. Antalet påkörda styrs mer av snödjup och var man sätter upp stängsel än hur stor stammen är.

Han anser at t det behövs utbildning och en attitydförändring hos bilförarna. Samtidigt tror han att de flesta anmäler viltolyckor, om inte annat för att de ska få ut på försäkringen om det blivit skador på bilen.

Numera ska alla viltolyckor anmälas, oavsett om djuret kan ha skadats eller inte.

Antal svårt skadade personer i viltolyckor i Norrbotten 2003-2012: Högrisksträckor i Norrbotten för viltolyckor:

År Rådjur Älg Ren Summa

2003 0 5 3 8

2004 0 9 1 10

2005 0 3 1 4

2006 0 3 0 3

2007 0 6 1 7

2008 0 3 2 5

2009 0 1 1 2

2010 0 3 0 3

2011 0 1 0 1

2012 0 3 1 4

Källa: Transportstyrelsen

E 10

Svappavaara

Hakkas

Nattavaaravägskälet

Alttajärvi

Lansån

Lansjärv

Gyljen

E 45

Svappavaara

Suptallen

Vittangi

Kåbdalis

Riksväg 95

Arjeplog

Arvidsjaur

Riksväg 94

Mellan kommungränsen Luleå-Arvidsjaur

Hällfors- vid kommungränsen

Övriga

E 4 vid Sangis

Länsväg 392 mellan Hällan och Pajala

Länsväg 506 Havsbadsvägen

Länsväg 374 Svannäs-Öjebyn

Riksväg 97 vid Harads

Källa: Viltolycksrådet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!