De tittar främst på behovet av övervakning och väger det mot intrång i den personliga integriteten.
– Det är de två vågskål-arna som spelar in. Sedan handlar det om vilka miljöer som man vill övervaka, vilka tider det sker samt om man spelar in materialet och så vidare, säger Martin Coborn som är jurist vid Länsstyrelsen i Uppsala.
Han kan i nuläget inte svara på hur troligt det är att Länsstyrelsen i Norrbotten får i genom sin ansökan. Skulle man få tillstånd till kameraövervakning med drönare blir det ytterligare en annan länsstyrelse som får i uppdrag att kontrollera att övervakningen går till på rätt sätt.
– De tillstånd som vi beviljar innehåller alltid många villkor, som till exempel: får man spara bilderna, i så fall hur länge och vilka har tillgång till dem?, säger Martin Coborn.
Flygfotografering med drönare diskuteras mycket just nu, enligt honom. På privat mark är det fritt fram – men där allmänheten har tillträde krävs tillstånd, eftersom en drönare med kamera räknas som en övervakningskamera. I ett fall som ska upp till Högsta förvaltningsdomstolen i höst hävdar ett företag i Östergötland däremot att det inte behövs tillstånd för att filma med drönare så länge kameran är manövrerad på platsen – på samma sätt som man inte behöver tillstånd för att filma med en handhållen filmkamera.
– Det är knäckfrågan. Än så länge fastslår alla domar att det behövs tillstånd. Så det är det som vi utgår från i dagsläget, men det kan ändras, säger Martin Coborn.