För att samhället ska växa behövs nya tankebanor och lösningar som är anpassningsbara utifrån de behov som finns, menar Robert Ylitalo. Enligt honom är innovation fröet som kan skapa god ekonomisk tillväxt i ett samhälle.
– Vad skapar tillväxt? Det är innovation som omsätts i teknisk utveckling som ökar produktioner av någonting människor använder. Det kan handla om exempelvis industrialisering eller digitalisering. Det som sker nu i Norrbotten med LKAB och H2 Green steel är innovation. Det är den tekniska utvecklingen som gör världen grön, säger han och fortsätter:
– Man måste kunna möta en ökad efterfrågan med mindre tillgång till material, genom tekniska lösningar.
I sitt yrke som transformationsledare för LKAB i Kiruna jobbar han med förändringsledning både inom företag och på samhällsnivå.
– Jag kartlägger nuläget, processer, arbetsflöden och utveckling inför framtiden. När man ska inleda en förändring så utgår man ifrån var man befinner sig, vart man vill komma samt vilka hinder och tillgångar som finns tillgängliga. Ibland finns det ingen lösning utan man måste uppfinna en med så kallad styrd innovation.
Med en nödvändig innovation på plats är samverkan nyckeln till en lyckad tillväxt, menar Robert Ylitalo.
– Vi är generellt sett små företag i Norrbotten och vi pratar om tusen miljarder som ska investeras. Det är därför viktigt att försöka hitta samverkansformer där Norrbottensföretag blir mer drivande i att ta stora uppdrag och där offentlig sektor samverkar för att möta behov. Problemet nu är att man inte för den dialogen. Alla orter gör sitt.
Har du någon idé om en ny typ av samverkan?
– Det kommer kanske inte gå att dela upp sjukvård i kommunal och regional sjukvård i framtiden. Där behövs samverkan. Det kan handla om var och hur man träffar läkare. I stället för att patienter ska behöva flänga runt kan det finnas ett sjukvårdståg som går mellan de olika orterna. Det skulle inte innebära att sjukhusen försvinner.
För att hänga med i utvecklingen i Norrbotten är det viktigt att också anpassa utbildningar efter behov - på alla fronter, menar han.
– Vi kommer delvis gå från fossilfritt drivmedel till elektricitet. Innehållet i fordonsutbildningar kommer gå mer mot elektriker. Det kommer också ske en förflyttning när industrin går mot automatisering och människor behöver ha en större kunskap kring det, säger han och fortsätter:
– Man kommer behöva massa människor med en annan utbildning eller arbetslivserfarenhet än i dag.
Vilken är den största utmaningen för tillväxten i Kiruna?
– Förutom bostäder och rekrytering så är det att skolvärlden svänger långsamt. Utbildningar är inte anpassade efter marknadens behov. Om vi får i gång infrastrukturen så tror jag att gymnasiet skulle kunna ha ett påbyggnadsår, någonting mitt emellan gymnasial nivå och universitetsnivå. Det viktiga är att det finns utvecklingsmöjligheter och mental tillväxt på plats i Norrbotten.
Hur ser du på Norrbotten om tio år?
– Jag tror att Luleå kommer fortsätta att vara en naturlig hubb, vilket Luleå ska vara. Städerna i Norrbotten kommer vara starkare, även landsbygden kring städerna. Norrbotten kommer ha gjort en demografisk förflyttning där fler är utbildade än i dag. Vi kommer ha en ökad mängd inflyttade människor från andra länder, säger han och fortsätter:
– Kiruna kommer vara delvis utbyggd kring besöksnäring. Vi bor granne med Europas sista vildmark. Kiruna kommer ha mer utbyten med Norge och Finland. Rymdsidan kommer också ha en otrolig förflyttning i och med att man kommer ha en ökad förmåga att skjuta upp egna satelliter, vilket påverkar universitetssidan. Rymdmänniskor är ofta rörliga, de kommer dit jobben finns.
Vad är den största utmaningen med utveckling?
– Problemet med utveckling i hektiska tider är att den som har fullt upp med att skotta gropen inte hinner titta över kanten och se vad som kommer i horisonten. Det måste bli lättare att få tillstånd, företag måste få stöd i sin utveckling via näringslivsbolag och regionen behöver bli bättre på att stödja samverkansformer, säger Robert Ylitalo.