Klass 2-varningar är utfärdade för Torneälven och Råneåälven. Kalixälven är på väg upp till klass 3-varning för höga flöden.
Hur kunde det bli så här?
– I början var det på grund av regnet, då började snösmältningen. Sedan blev det en dygnstemperatur på nollgradigt och då ökade smältningstakten, säger Gustav Karlsson, vakthavande hydrolog på SMHI.
Den ideala våren, för att slippa översvämningar, hade varit varma dagar och kalla nätter.
– Och inget regn, då går snösmältningen lugnt till, säger Gustav Karlsson.
Men medan kustorterna arbetar febrilt för att dämma av vattenflödena är det i fjällen relativt lugnt och "bara" en klass 1-varning är utfärdad för lapplandsfjällen.
– I fjällen tror jag inte att det har varit ovanligt mycket snö, men snön vid kusten är till största delen avsmält nu, dock ligger det kvar snö i inlandet och i fjällen. Nu är det rätt varmt och det kommer att bli ännu värmare. Då kommer snön i fjällen att smälta ännu snabbare och då kommer de större vattendragen att stiga ännu mer.
Därför kan det bli ytterligare en ökning fram till slutet på nästa vecka då det väntas bli kallare igen – om prognosen håller.
– Vi kommer antagligen utfärda en klass 3-varning för Kalixälven också.
Han har fått arbeta intensivt under de senaste dagarna och har blivit nedringd av personer som vill ha information om hur mycket flödena väntas öka, när kulmen väntas och hur vattenståndet ser ut i olika delar av landet.
– Speciellt angelägna är de i Haparanda just nu, där de arbetar med att förstärka vallarna, säger Gustav Karlsson.
Men snörik och kylig vinter är inget som vi får vänja oss vid enligt de långsiktiga prognoserna. Och smältvatten i den här volymen hör inte till vanligheterna redan nu.
– Jag tror att senast det blev så här var 2010, men de två senaste åren har vi inte haft så mycket snö här i södra delarna och inte heller i norr. Enligt klimatmodellerna är inte detta något som kommer att höra till vanligheterna i framtiden heller, snarare kommer det att bli lite varmare vintrar och mindre snö.