Den svenska läkarutbildningen blir mer lik sina motsvarigheter i övriga Europa när förändringarna träder i kraft den 1 juli 2020. Beslutet, som fattades av riksdagen på onsdagen, innebär att läkarutbildningen förlängs från fem och ett halvt till sex år och att läkarlegitimation utfärdas vid examen. I dag får läkare sin legitimation först efter att de genomfört allmäntjänstgöringen.
Därmed tas AT bort för att ersättas av en bastjänstgöring, som blir den första delen av specialisttjänstgöringen.
– AT har varit en ganska bra modell, men det har hänt saker i omvärlden. Nu blir det samma spelplan oavsett om du har läst i Linköping eller Tyskland, säger Peter Johansson som är ordförande i Norrbottens läkarförening.
Allt fler av de läkare som är verksamma i Sverige har utbildat sig utomlands. Ofta har de fått sin legitimation när de tagit examen och då kan de inte göra AT.
– Det blir krångel för dem att komma in på arbetsmarknaden och fylla de luckor vi behöver fylla för att klara framtida läkarbehov.
En annan baksida med AT-systemet är att platserna inte räcker för alla som tar examen vid läkarutbildningarna. Det gör att många unga läkare får söka vikariat och andra jobb i väntan på att få en AT-plats och kunna fortsätta resan mot att bli legitimerad läkare och senare specialist.
– Jag fick vänta i ett halvår, men en del fastnar i tre år. Hemskt frustrerande för individen, men också en förlust för hela samhället, säger Anne Liljedahl, akut- och allmänläkare i Piteå och vice ordförande i Sveriges yngre läkares förening.
Det är oklart om tillgången till BT kommer att vara bättre, men en förhoppning är att fler läkare ska kunna vidareutbilda sig snabbare – och därmed bli färdiga specialister tidigare. Anne Liljedahl tycker också att det är bra att BT, till skillnad från AT, bygger på att ett antal mål ska uppfyllas och inte på att tjänstgöringen ska pågå under en viss tidsperiod.
– Man vet inte vad man har lärt sig under den tiden, som det ser ut i dag. Sedan kan det vara lurigt eftersom kontinuerlig utvärdering kräver mer resurser.
Men AT-läkarna kan bli saknade på flera håll i Norrbotten. De mindre sjukhusen, framför allt Kiruna och Gällivare, har relativt många AT-platser och det utgör en viktig del av bemanningen.
– En stor risk. Många har varit intresserade av att komma dit för att vara på en mindre ort och få mycket klinisk tid. Sjukhuset har också haft behov av de här personerna för att hålla i gång nattjourer och underläkarbemanning, säger Peter Johansson.
Han tror inte att till exempel Malmfälten kommer att vara lika attraktivt för BT.
– Det kommer vara mer att man siktar in sig på ett ställe där man vill jobba och så får man sin BT där.
Anne Liljedahl tror att sjukhusen kan fortsätta locka läkare genom att erbjuda ST-platser för dem som påbörjar sin BT där.
– Då kan man i stället anställa fler ST-läkare, säger hon.