Dåliga vägar dyrt för skogsnäringen

Dåliga vägar kostar skogsnäringen en miljard kronor.
Ändå väntas anslagen till att stärka bäringen på vägar sänkas under kommande år.
– Nedbrytningen börjar så fort du byggt färdigt en ny väg. Vägen bör förstärkas vart tjugonde år, men det går inte med de pengar vi har, säger Åke Gustafsson, planerare på Trafikverket i Luleå.

Foto: Matilda Sandberg

Norrbotten2013-09-08 14:15

Det är tidningen På väg som uppmärksammar problemet med nedslitna vägar och vilken konsekvens det får för skogsnäringen.

Åke Gustafsson har nära kontakter med skogsnäringen och är bekymrad över att anslagen krymper.

— Pengarna till bärighetssatsningar har minskat från 17 miljarder kronor under 2004—2015, till drygt 15 miljarder för perioden 2014—2025 (enligt Trafikverkets nuvarande förslag), säger han.

Anslagen täcker bara hälften av de verkliga bristerna, konstaterade dåvarande Vägverket i den nationella planen för 2004-2015:

Avverkningen i Sverige väntas öka på sikt. Dessutom räknar skogsbranschen med en kraftig ökning av biobränsletrasporter. Tyngre, högre och längre fordon gör att kraven på bärighet successivt har ökat.

Men problemet är att många vägar är så dåliga att transporterna inte fungerar.

Vilket blir en dyr affär för skogsnäringen. Bolagens merkostnad kan inom några år vara uppe i en miljard kronor. Och skogsbolagen är helt beroende av kvaliteten på de allmänna vägarna. Enligt beräkningar sker 96 procent av transporterna på allmän väg.

— Även om skogsföretagen sköter sina egna vägar exemplariskt är de sålda om det inte finns ett fungerande allmänt vägnät, säger Gert Andersson, programchef på skogsbrukets eget forskningsinstitut Skogforsk till tidningen På väg.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!