"Man ser oss fortfarande som någon form av koloni eller oljeplattform, där man bara utvinner allting men inte skickar något tillbaka", sade Mats Taaveniku (S), kommunstyrelsens ordförande, till TT efter regeringens beslut om att tvinga fram detaljplan.
Northvolt har under uppmärksammade former genomgått en ekonomisk kris där bolagets öde vilar på osäker grund. LKAB valde att skjuta upp sina planer på järnsvampstillverkning i Kiruna (men fortsätter som planerat i Malmberget) bland annat på grund av bristande eltillgång. I kölvattnet av det har frågor om industriomställningens öde väckts, men Ebba Busch avfärdar kritiken.
– Jag hör en del olyckskorpar som menar att den gröna omställningen har avstannat. Men det här är beviset på att den sannerligen inte har gjort det. Den fortsätter steg för steg i stadigt takt, sade näringsministern när hon deltog vid byggstarten av LKAB:s Reemap-anläggning i Luleå.
Men tonläget har varit högt från de kommuner som påverkas av industrietableringarna och förra veckan fattade regeringen ett historiskt beslut att rikta ett planföreläggande mot Kiruna kommun.
Talga som vill uppföra en fabrik på Hertsön skulle inte få sin detaljplan för grafitbrytningen i Vittangi, på grund av att Kiruna var för hårt ansatt ekonomiskt och kommunalrådet Mats Taaveniku (S) riktade krav på regeringen. De kraven lämnades utan svar och istället tvingas nu Kiruna kommun anta detaljplanen innan 16 maj. Annars landar ärendet hos länsstyrelsen som då tar fram en detaljplan på kommunens bekostnad.
Varför valde ni den vägen?
– Vi uppfattade att trots en aktiv dialog på lokal nivå mellan företaget i fråga och kommunen har man underlåtit att göra det vi menar att man har ett lagstadgat ansvar att göra – nämligen att ta fram en detaljplan, säger Ebba Busch och fortsätter:
– Då tvingades regeringen att kliva in för att upprätthålla det vi menar är lagens intentioner.
När Ebba Busch får frågan om regeringen är beredd att köra över kommunernas planmonopol även framöver sänker hon rösten och säger två gånger:
– Det här ska inte behövas, innan hon fortsätter:
– Vi är inte ute efter att sätta en ordning där det här ska behöva ske på fler ställen. Det har inte behövts förut med andra kommuner och inte heller med Kiruna kommun. Det här handlar om något så otroligt stort, både då möjligheten till ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen men också att klara den gröna omställningen utan beroende av Kina eller Kongo. Vi såg ju hur Kina strypte exporten av grafit och det får enorma konsekvenser när vi inte säkrar vårt oberoende. Den här gruvan är en viktig del i det.
Ebba Busch menar att LKAB:s anläggning i Luleå är ett bevis på att industriomställningen inte avstannat.
Reaktionerna på regeringens beslut har varit högljudda från Kiruna kommun och kommunalrådet Mats Taaveniku (S) har vid flera tillfällen sagt att Kiruna ses som en koloni. Både Kiruna och Gällivare har lyft fram krav, önskemål och förslag på saker som de vill se från regeringen. Det är allt från flyttbidrag till investeringsstöd.
Kommer de att få något av detta?
– Här måste man hålla två tankar i huvudet samtidigt, säger Ebba Busch.
– Vi har en lagstiftning som stipulerar att kommunen ska ta fram detaljplaner. Då kan man inte hålla enskilda företag eller ansökningsprocesser gisslan för att utkräva något mot att man ska följa lagen.
Men, menar Busch, så avser regeringen att ta fram det hon kallar en "mineralstrategi" där värdedelning och riskdelning är en viktig del.
– Det handlar om hur vi säkerställer att kommuner får stöd för att bana väg för bostadsbyggande, förskolor och skolor. Vi vet att det är ett enormt tryck på orter och kommuner där det plötsligt sker stora företagsetableringar.
Något konkret när den strategin ska vara färdig eller vilka förslag som blivit del i den samt när sådana förslag kan förverkligas, svarar inte näringsministern på innan intervjun avbryts för att släppa fram nästa media på tur.
Luleås kommunalråd Fredrik Hansson (S) och Gällivares kommunalråd Birgitta Larsson (S) på var sin sida om Ebba Busch.
Konkreta förslag finns däremot hos Luleås vice kommunalråd Fredrik Hansson (S) och Gällivares kommunalråd Birgitta Larsson (S) som deltog vid pressträffen.
Vilka frågor vill du lyfta med Ebba Busch, Fredrik Hansson?
– Det är väl egentligen det hon var inne på när hon talar om riskdelning. Det kan inte bara ligga ansvar på Luleå och Gällivare.
Hamnprojektet i Luleå som kan landa på miljardkostnader är ett typexempel, menar Hansson.
– Här vore det klädsamt om staten skulle kliva in och riskdela tillsammans med kommunen. Det blir orimliga kostnader som läggs på skattebetalarna i Luleå. Exakt hur det skulle se ut kan jag inte svara på idag.
Fredrik Hansson (S) och Birgitta Larsson (S) vill båda se att regeringen agerar mer konkret för att stötta kommuner där industriomställningen påverkar.
Birgitta Larsson fyller på och väntar sig stora utmaningar när LKAB fattar investeringsbeslut för Hybrit i Malmberget och får miljötillstånd för gruvverksamheten.
– När de besluten kommer så kommer en anläggning och sedan två till. Det kommer att bli mycket människor hos oss då, säger hon och fortsätter:
– Vi behöver bostäder, kompetens och befolkningsökning.
När det gäller bostäder vill hon se någon form av incitament. Det kan handla om investeringsstöd eller liknande.
– Vi såg ju när man tog bort investeringsstödet att det var aktörer som drog sig tillbaka. Så någon form av investeringsstöd behövs.
Kommunen väntar sig också behov av mycket människor under fasen då LKAB bygger ut i Malmberget, men även människor som ska stanna sedan.
– Vi brukar prata om att vi behöver ha en befolkningsförsörjning. Så det behövs även incitament för att få människor att komma upp till oss för att jobba och bo hos oss.