– Om man bara tänker sig momsen på virket som förstördes branden i Bodträskfors så skulle den summan betala för vårt brandflyg i många år framöver, säger Peter Jonsson, pilot på Luleå-Boden Flygklubb.
Peter är en av de frivilliga piloter som flyger runt i länet på jakt efter bränder, det har han gjort i över 40 år. Något betalt utöver driftskostnaderna får han inte. Klockan nio på morgonen skickar räddningstjänsten en flygorder med en lista över planerade hyggesbränder och hur hög brandrisk det är i länet. Idag är det brandrisk fyra med anmärkningen stigande. Då blir det mycket att stå i.
– Det är inte direkt svårt att flyga brandflyg när det är kallt och regnigt, men när vädret är så här så får man slita som en hund, säger Peter.
När ett gäng yngre killar kommer in i lokalen ute vid Kallax så gör Peter direkt upp vem som ska flyga under fredagen. Någon flygorder har inte kommit men man vet ändå att det med all säkerhet att det blir två rundor i det här vädret.
– För de yngre är det ett sätt att få mycket flygtimmar. Vi äldre rävar behöver inte samla timmar längre. Man vi gör det för att det är det är roligt att flyga och så får man chansen att göra lite samhällsnytta också, säger Peter.
Tanken bakom flyget är att upptäcka skogsbränderna i god tid innan de blir okontrollerbara. Brandflyget släcker inte några bränder men kan rapportera exakta koordinater och undersöka vad som verkligen är en brand och vad som inte är det.
– Sos kanske får ett larm om en misstänkt brand, då kan vi ta det på rutten på fem minuter istället för att kommunen skickar ut hela kavalleriet en fredag kväll bara för att upptäcka att det bara var ett grustag som dammar. Det sparar mycket pengar, säger Peter.
Idag är det planerade hyggesbränder som är på agendan. Det har aldrig varit så många planerade bränningar under Peters tid bakom spakarna som det är idag. Formuläret som räddningstjänsten har räckte inte ens till idag så några fick skrivas under "övrigt". Dessutom finns det en del skogsägare som bränner hyggen olagligt, utan att anmäla att man planerat det.
– Jag brukar säga det att om det är människor där som står och hänger på krattan och tittar på elden så är det planerat. Om de springer så är det inte planerat, säger Peter.
Någon större oro för att brandflyget ska hamna i kläm nästa gång det ska sparas i statskassan finns inte. Men i Finland testar man just nu ett sattelitsystem som stöd för flyget.
– I framtiden kanske man kan kombinera flyget med satellitfoto men det finns alltid en fördel med att vara ögat i skyn, säger Peter.