Det tror mjölkbonden Per Pesula i Kukkola.
– Jag tycker man märker stor skillnad på hur krismedvetna människor är nu mot tidigare. Folk börjar verkligen fundera på varifrån vi tar vår mat, och om vi ska vara beroende av utlandet eller inlandet i framtiden, säger han.
Pesula har sin gård i Kukkola, där han förutom mjölkkor även har en liten gårdsbutik med försäljning av egenproducerad senap och matolja.
Den närliggande gränsen till Finland är stängd. Andra länder, som Italien och Tyskland, har stängt regioner. Men även om det inte gäller transporter av varor, och att den svenska matproduktionen fungerar utan problem, har folk blivit medvetna om det sårbara samhället när hyllor i butiker helt plötsligt gapat tomma, menar Per Pesula.
– Vi måste se till att bli så självförsörjande som möjligt för vår trygghets skull. Det skulle även innebära många jobb på landsbygden.
Han är säker på att intresset att arbeta med matproduktion finns, bara samhället skapar möjligheter.
– Vi vet att varor, exempelvis potatis och gurka, som vi producerar här uppe håller hög kvalitet. Men det krävs kunskap och utbildningar, samt att samhället håller ihop. Där tycker jag att både Haparanda kommun och Region Norrbotten är goda föredömen när det gäller att handla lokalt.
Erland Nilsson, gruppledare för Landsbygdspartiet oberoende i Luleå, vill se ännu mer verkstad hos lokala politiker.
– Verkligheten kommer att tvinga oss att uppvärdera landsbygden. Vi har egentligen ingen beredskap för en riktig krissituation. Blir det krig står affärerna tomma efter 3-4 dagar, säger Nilsson.
Han gör en jämförelse med Finland.
– De har 80-90 procent i självförsörjningsgrad. Men finländarna är ett prövat folk. De skulle aldrig sätta sig i en sån här situation.
Han kräver en lokal politik som håller ihop land och stad.
– Det gäller ända från projekt och satsningar på småföretagande till förskolor, skolor, service och fungerande infrastruktur. Vi kan inte lita på staten hela tiden, utan vi måste gräva där vi står.
Att lägga ned skolor och hänvisa till likvärdig utbildning för elever håller inte, anser Erland Nilsson.
– Det finns behöriga lärare som vill jobba på landsbygden och det finns också möjlighet till distansundervisning. Det måste få kosta lite extra om så krävs. Finns viljan så går det. Jag hoppas den här krisen blir en väckarklocka, säger han.