De årliga nationella proven består av två ämnesprov - matematik och svenska respektive svenska som andraspråk.
Proven genomförs varje vår och sedan 2009 får även eleverna i årskurs 3 göra dem.
Sämst i landet
I veckan kom Skolverket med resultatstatistiken för årets tredjeklassare.
Rikssnittet för andelen elever som uppnått kravnivån i samtliga delprov ligger på drygt 70 procent - men det finns stora regionala skillnader i Norrbotten.
Och det är Arjeplogs tredjeklassare som ligger klart sämst till.
Där klarade endast en av tre elever kravnivån i såväl matematik som svenska.
Detta placerar Arjeplog i det absoluta bottenskiktet bland landets skolkommuner.
”Nyanlända elever”
Monika Westman, skolchef i Arjelog, förklarar statistiken så här:
– Hos oss gjorde a-l-l-a elever provet, även de nyanlända från andra länder. Så gjordes inte i andra kommuner.
Hur många elever handlar det om?
– Tre av våra 28 tredjeklassare är nyanlända, vilket har påverkat resultatet.
Monica Westman vill också understryka att Arjeplog har flera elever med neuropsykiatriska funktionshinder.
– Det handlar om dyslexi, språkstörningar och inlärningssvårigheter. Det ger också påtagliga effekter på provresultaten, säger Arjeplogs skolchef.
MVG till Haparanda
Betydligt bättre gick det för eleverna i Haparanda, Norrbottens duktigaste enligt resultaten av de nationella proven.
Omkring 90 procent uppnådde kravnivån i båda ämnen i gränskommunen.
Även Kalix utmärker sig med lika bra resultat.
I övrigt ligger snittet bland Norrbottens grundskoleelever omkring 60-70 procent.
Flickorna har bättre resultat
Generellt uppnådde flickorna kravnivåerna i högre utsträckning än pojkarna i nästan alla delprov i de nationella proven för årskurs 3.
Enbart i vissa delprov, som matematiska likheter och huvudräkning i matematik, hade pojkarna något bättre resultat än flickorna.