Han för en kamp i sin skog mot den invasiva växten

När Anton Bergdahl höll på med röjning på sitt skogsskifte i Sjulnäs var det något som fångade hans blick. Vid närmare kontroll såg han att det handlade om den invasiva främmande växten jättebalsamin. "Det är en tickande bomb", säger han.

På sitt skogshygge i närheten av en gammal kompost har Anton Bergdahl blivit drabbad av en invasion av den invasiva växten jättebalsamin. "När man knäcker den hör man på ljudet att det inte är en växt som är inhemsk", säger han om den ihåliga stammen.

På sitt skogshygge i närheten av en gammal kompost har Anton Bergdahl blivit drabbad av en invasion av den invasiva växten jättebalsamin. "När man knäcker den hör man på ljudet att det inte är en växt som är inhemsk", säger han om den ihåliga stammen.

Foto: Carolina Bengtsson

Norrbotten2022-07-25 10:39

I augusti 2017 skrevs jättebalsamin, eller Impatiens glandulifera som den heter på latin, in på EU:s förteckning över invasiva främmande växter. I Sverige observerades den för första gången 1918 men spås av Naturvårdsverket ha funnits ännu längre i landet.

undefined
På sitt skogshygge i närheten av en gammal kompost har Anton Bergdahl blivit drabbad av en invasion av den invasiva växten jättebalsamin. "När man knäcker den hör man på ljudet att det inte är en växt som är inhemsk", säger han om den ihåliga stammen.
undefined
Anton Bergdahl har aldrig tidigare funnit jättebalsamin på sitt skogsskifte. Nu tror han att spridningen tagit fart efter genomförd markberedning. "Även gräs och örter gynnas ju av den grobara miljön".

Nu är Anton Bergdahl, från Öjebyn, drabbad vid sitt skogsskifte och vill att fler engagerar sig i bekämpningen av jättebalsamin.

– Jag är väldigt naturintresserad och vill att naturen ska förbli som den ska vara. Jag vill inte ha den här arten, det känns som att den är en tickande bomb, säger han och fortsätter:

– Som markägare hade jag gärna betalat för att själv slippa lägga en massa timmar på att bekämpa den. Det hade varit ett ypperligt uppdrag för ferieungdomar eller föreningar som vill tjäna pengar.

undefined
Rötterna är lätta att dra upp ur jorden och växten trivs bäst i fuktiga marker. Detta leder bland annat till problem längs vattendrag där växten konkurrerar ut alla andra arter. Risken för erosion ökar nämligen när strandkanten står utan vegetation under vinter och vår.
undefined
Blommorna är rosa och ibland vita, stjälkarna är grova och ofta rödaktiga. Blommorna hänger i fåblommiga knippen och de enskilda blommorna är tre till fyra centimeter långa, med ganska kort spetsig sporre.

I dagsläget har Bergdahl själv tillbringat två dagar i fält på sitt hygge där han stam för stam ryckt upp alla plantor av jättebalsamin som han kommit åt.

– Fastän man är jättenoga och verkligen plockar allt man ser så är det viktigt att återkomma. Bara när jag lämnat en fläck i en timme för att sedan gå tillbaka ser jag ännu fler, för då kommer man i en annan vinkel eller så faller solens ljus annorlunda. Nästa vecka är det bara att åka hit igen och ta de som jag missat.

Spridningsskällan har han lokaliserat till en kompost belägen på en närliggande fastighet.

– Jag tror de finns i framför allt många gamla komposter och just den här komposten sträcker sig fram till min rågång. Jag förstod att spridningskällan var i närheten när jag närmade mig den delen av skiftet för det var massor av plantor fastän det var sämre livsmiljö för dem i och med att det är björkskog, förklarar Bergdahl och fortsätter:

– Att den nu sprids så fort på hygget handlar om att jag låtit göra en markberedning, som man gör för att de nyplanterade träden ska växa så bra som möjligt. Även gräs och örter gynnas ju av den grobara miljön.

undefined
Efter ett par timmars sökande och ryckande av jättebalsamin såg Anton Bergdahl att ett av kännetecken för att ta rätt växt innan den blommar är att bladens kanter är taggiga samt försedda med en mörklila kant.

Med godkännande av ägaren till den närliggande fastigheten försöker nu Bergdahl bekämpa kommande års spridning med att rycka upp plantorna i komposten och stoppa i sopsäckar. Enligt Naturvårdsverket är jättebalsamin ett hot mot biologisk mångfald eftersom den har mycket nektar och drar till sig insekter som väljer bort den inhemska floran.

– Det som var lite roligt att se, när jag var klar på hygget och bar iväg säckarna till släpvagnen, var att humlorna istället satte sig i mjölkörten.

undefined
Naturvårdverket rekommenderar att samla plantorna i slutna säckar för att minimera risk för fröspridning. Påsarna ska sorteras i brännbart avfall alterntivt på återvinningscentral om det är större mängder.
undefined
För att bli kvitt jättebalsaminen krävs det att man återkommande gör bekämpningsåtgärder tills nya plantor slutar komma.

Sopsäckarna kör Bergdahl sedan till återvinningen och enligt Naturvårdsverket ska man alltid kolla upp vad som gäller för den kommun man bor i. I Piteå gäller att invasiva växter ska sättas i sopsäck, även när de fraktas till återvinningscentralen, och sedan placera säckarna i facket för smått brännbart.

Jättebalsaminen föredrar att växa i fuktiga marker och mellan Luleå och Boden försöker Länsstyrelsen i Norrbotten för andra året i rad bekämpa jättebalsamin både på statlig och kommunal mark. 

— Vi gjorde stora bekämpningsinsatser förra året och i år deltar också kommunerna själva med personal genom sina feriearbetare. Vi hoppas att alla som har jättebalsamin på sina marker tar bort den nu då det är olagligt att låta den växa, säger Lena Bondestad, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen och fortsätter: 

– Det är var och ens skyldighet enligt lag att ta bort den.

Jättebalsamin

Är en ettårig ört och kommer från Himalaya. 

Kan bli upp till 2,5 meter hög och har förmåga att bilda höga och täta bestånd som täcker i princip all övrig vegetation.

En planta får i medeltal 700 frön som skjuts flera meter från moderplantan.

Har ytliga rotsystem och är enkel att bekämpa med rotdragning eller slåtter. Man måste alltid se till att förstöra eller ta bort eventuella blomställningar.

Beskrivs som en av de mest problematiska invasiva växtarterna i Sverige av Naturvårdsverket.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!