År 1994 fanns 5,2 vårdplatser per tusen invånare i Sverige.
– Man är ganska överens om att vårdplatsbristen är en av de absolut största flaskhalsar vi har i vården i dag, säger Patrik Hidefjäll, utredare på Socialstyrelsen, till Nyhetsbyrån Siren.
Enligt han finns det två huvudsakliga förklaringar till den långvariga nedåtgående trenden med allt färre vårdplatser på sjukhusen. Den ena handlar om medicinska landvinningar som möjliggjort snabbare utskrivningar och därmed en rationalisering av vården. Den andra handlar om att vårdplatser stängs på grund av bristen på sjuksköterskor.
– Utvecklingen är tveeggad kan man säga. Många gånger har det setts som att det är ett tecken på att man har en avancerad vård, men minskar antalet vårdplatser snabbare än behovet går ner är det ett problem, säger han till Nyhetsbyrån Siren.
Han menar att problemet är strukturellt och att patienter söker sig till sjukhus och akutmottagningar istället för vårdcentraler, men även annan sjukvård utanför sjukhusen. Dock så pågår det ett reformarbete där syftet är att stärka primärvården och på det viset avlasta sjukhusen.
I Sverige är det även stora skillnader mellan länen. Andelen vårdplatser per tusen invånare 2017 var störst i Västerbottens län, 2,6 stycken. Halland ligger lägst på siffran 1,8. Siffrorna kan dock påverkas av att patienter skickas mellan landsting och till de större sjukhusen.