Allt fler hoppar av skolan

En landsomfattande jämförelse av gymnasieskolor har gjorts av Sveriges kommuner och landsting. Den visar att 63 procent av landets elever gick i en kommunal skola på hemorten, 21 procent i en annan kommuns, 15 procent gick friskola och en procent någon form av landstingskommunal utbildning.
Bland de 50 sämsta
Sju av kommunerna i Norrbotten rankas bland de 50 sämsta i landet när det gäller att få ungdomar att slutföra gymnasiet inom tre år.
Arjeplog är näst sämst i landet, på 289:e plats - Överkalix ligger på 282:a. Det är bara Piteå som kan skryta med en topplacering (se tabell 1)
Björn Karlsson, gymnasiechef i Överkalix, säger att det är enormt komplicerat att dra slutsatser av rapporten.
- Gymnasiet var rent teoretiskt fram till läsåret 2004-2005. 33 procent av årskullen 2004 valde att börja i Överkalix, övriga på andra gymnasier.
Boden, Haparanda...
En stor del av gymnasieeleverna, som går ut, har ofta grundläggande behörighet (tabell 2). Sett till både flickor och pojkar kan två gymnasieskolor i Norrbotten visa upp fina siffror. I Boden kan drygt 98 procent fortsätta med högre studier, i Haparanda nästan lika stor andel.
Generellt sett har män lättare än kvinnor att få jobb, medan kvinnor är flitigare på att vidareutbilda sig.
...och Arvidsjaur
Jämförelsen visar att 50 procent av ungdomarna i Arvidsjaur, två år efter avslutad gymnasieutbildning, inte har etablerat sig på arbetsmarknaden eller sökt sig vidare till högre studier. För Överkalix låg siffran på närmare 42 procent.
Hög ungdomsarbetslöshet
Just i Överkalix ligger ungdomsarbetslösheten i dag på cirka nio procent. Att då inte ha fullföljt sin gymnasieutbildning, betecknar Karlsson som ett dramatiskt handikapp.
- Men det är inget nytt. Det krävs extremt goda personkontakter
för att få jobb. Utan utbildning sorteras man fort bort.
Ett trendbrott har dock skett senare år i Överkalix. Nu får elever på praktiska linjer läsa den teoretiska delen på hemmaplan, det praktiska i Kalix eller Övertorneå.
- Det finns ett stort intresse för yrkesutbildningarna, säger Björn Karlsson som tillägger att antalet elever vårterminen 2005 låg på 55. I dag har gymnasiet i Överkalix 109 elever.
Dyr utbildning
Föga förvånande kostar gymnasieutbildningarna mer i Norrbotten. Enligt mätningen låg den genomsnittliga kostnaden för en gymnasieelev på nästan 65 000 kronor under åren 2004-2006.
Luleå var den kommun som låg närmast rikssnittet, nästan 67 000 kronor. I Arvidsjaur kostade skolan närmare 100 000 per elev. I Överkalix hela 103 516 per elev, vilket innebar att gymnasieskolan var sjätte dyrast i landet.