2016 sedan utfördes 79 fjällräddningar mellan 1 januari till och med 31 december. 2017 skedde nästan en fördubbling bara i Norrbotten då 137 insatser genomfördes. Stefan Källström är verksamhetsutvecklare av fjällräddningen som är en undergren i polismyndigheten.
– Jag plockade fram siffror till och med 3 augusti i år. Under den tiden har vi haft 96 ärenden, säger han.
Nu kan 96 ärenden låta som extremt många med flera månader av säsongen kvar, men den rekordvarma sommaren har spelat in menar Stefan Källström.
– Att det varit fantastisk väder i hela fjällkedjan lockar extra mycket folk, men det viktiga är trenden och den är helt klart ökande.
Stefan Källström menar att man bara behöver se till Tillväxtverkets siffror om ökande turism i Sverige för att förstå varför.
– Där ser man att antalet gästnätter i Sverige ökade med två procent under 2017 – vilket motsvarar 1,2 miljoner gästnätter.
Samtidigt arbetar Stefan Källström med en framtidsspaning där man ser både en ökad vinterturism och ett förändrat sommarklimat.
– Helt klart torr jag att miljö och klimat kommer ha stor inverkan. Just nu samverkar vi med SMHI och med universitet runt om i landet som arbetar med klimatforskning. Vi försöker sätta oss in i vad det kan betyda för turismen i framtiden.
– Hur kommer vintrar och somrar att se ut?
Prognoser visar att det kan komma att regna mer sommartid och även snöa mer på vintern.
– Med regn kan vi få fler skred på sommaren. Årets snörika vinter har inneburit att vi haft massor med laviner.
Mer snö innebär fler skoterförare intresserade av att klättra på fjällväggar och som därmed riskerar att utlösa laviner.
– Vi tittar också på var turisterna kommer att finnas, vilken typ av skador som uppstår nu och hur vi ska kunna utbilda fjällräddarna för att ligga i framkant.
Ända sedan 2015 har man sett en ökande trend av räddningsinsatser i fjällvärlden och därför ägnar Stefan Källström största delen av sin tid åt att rekrytera personal.
Just nu ingår 80 personer i den norrbottniska fjällräddningsstyrkan fördelade i nio grupper (inklusive en alpin som har en mer nationell arbetsarea). Inom en snar framtid skulle de behöva vara runt 100 stycken.
– Vi har några små grupper som skulle behöva förstärkning omgående. Detta är trots allt något som man gör på frivillig basis.
Det innebär en stor fördel i och med att många fjällräddare verkligen brinner för uppgiften.
– Det är en otroligt tjänstvillig grupp människor och man måste nästan ha koppel på dem. (skratt)
– Naturligtvis är det kul att jobba med så drivna människor som är så kompetenta i det de gör, men samtidig har också de en övre gräns. Många utryckningar tär ordentligt.
Men att utbilda en fjällräddare är en rigorös process och ju mer förkunskaper (där fjällvana är den tyngst vägande) man har desto bättre.
– En viss oro finns för att kunna få ihop homogena och väl fungerande grupper.
Till sist är det som mycket annat en kostnadsfråga och under den heta sommaren har fjällräddare använts som resurs vid de stora bränder som härjat.
– Vilket är fantastisk, men det innebär ju också att budgeten sprängs. Just nu förhandlar vi med de berörda räddningstjänster och kommunerna för att se om de kan gå in och täcka upp kostnaderna.
Stefan Källström berättar att han tar emot en strid ström mejl från intresserade som sorteras i mappar per fjällkommun.
– Men det är inte så många som har rätt förkunskaper. Sedan måste vi se till var de bor och verkar. Bor man i Luleå kan man inte vara fjällräddare i Kiruna. Sedan är det inte alla arbetsgivare som kan ge tillåtelse att man rycker ut på varenda larm.
Vad söker man hos en potentiell fjällräddare?
– Vi söker personer med stor fjällvana, gärna födda och uppväxta i sina hemområden med stor lokalkännedom. Vi söker också människor med sjukvårdsbakgrund av olika slag och även personer med alpinkompetens, så som bergsguider eller andra med guideutbildning till fjälls.