Advokaten Carolina Nilsson framhåller också att hon tycker det är mycket positivt att regeringen överväger att sexköp ska betraktas som ett brott mot person, där den som säljer sex blir målsägare. Straffet för sexköp ska också skärpas.
Carolina Nilsson vill vara tydlig med att hon är positiv till att mäns våld mot kvinnor blir belyst som det samhällsproblem det är.
– Det påverkar väldigt många kvinnor i hela Sverige, i alla samhällsskikt, säger hon.
Men hon är tveksam till om de föreslagna lagändringarna räcker för att fler förövare ska fällas.
– Jag tror det är jätteviktigt att målsägare får målsägarbiträden från start, från första förhöret. En person som är med och stöttar och hjälper målsägaren, det räcker inte med bara polisen, säger Carolina Nilsson.
Två av de förslag regeringen lagt fram handlar om hur domstolar ska kunna använda uppgifter från målsägare, även om inte kvinnan vill medverka i rättegången. Ett av förslagen är att domstolen ska kunna åberopa tidiga förhör som bevis.
– Politikerna försöker kringgå både mänskliga rättigheter kopplade till Europarätten, som handlar om rätten till en rättvis rättegång. Men också svenska rättsprinciper, säger Nilsson.
Hon menar att muntlighetsprincipen och omedelbarhetsprincipen blir omöjliga att tillämpa om målsägaren inte vill berätta.
– Man ska kunna bemöta det som sagts. Som försvarare har jag ingen möjlighet att ställa frågor till målsägaren i så fall. Det påverkar den misstänktes rätt till en rättvis rättegång, säger Carolina Nilsson.
Carolina Nilsson är positiv till att regeringen beslutat att höja minimistraffet för grov kvinnofridskränkning från nio månader till ett års fängelse. Men hon hade hellre sett en höjning till två års fängelse.
– Då hade det blivit obligatorisk häktning. En misstänkt som är häktad har ingen möjlighet att påverka målsägaren, det kan stärka kvinnan i att våga berätta, säger hon.
Carolina Nilsson är väldigt engagerad i mäns våld mot kvinnor och har bland annat tidigare arbetat både på kvinnojour och brottsoffermyndigheten.
Dock menar Nilsson att en sådan straffskärpning också skulle kräva mer för att en förövare skulle dömas för grov kvinnofridskränkning. Enligt henne är det redan i dag stora skillnader i straffet för en person som döms för ett fridskränkningsbrott jämfört med om denne hade dömts för de olika underbrotten separat, exempelvis misshandel eller olaga hot.
– Det kanske behövs en gradindelning av brottet grov kvinnofridskränkning, säger hon.
Carolina Nilsson ser även positivt på att regeringen lagt fram flera förslag som handlar om fler och längre kontaktförbud, samt hårdare straff för den som bryter mot ett kontaktförbud.