Den samiska kulturen är under attack. Kallakkonflikten, vintervädret och ett katastrofalt renbete lägger sordin på marknadsdagarna, som dessutom har drabbats av otaliga bojkotter. Förra helgen haglade samefientliga glåpord när informationsdagen Sápmi today tvingades avbrytas under invigningen av Umeås kulturhuvudstadsår. Omvänt hätsk var läsarstormen kring en recension av Marie Boines konsert (läs härintill).
En tänkbar fördel är att de yttre hotbilderna svetsar samman samerna, vilket kan behövas med tanke på trätorna i tinget.
Mitt i allt kom veckans ”utspel” av Sverigedemokraterna. En av deras riksdagsledamöter föreslår att alla ska få ägna sig åt rennäring – och vill därmed frånta samerna deras exklusiva rättighet, skyddad ”sedan urminnes hävd” enligt lag. Vissa SD-politiker går ännu längre och vill rentav att hela Sametinget avskaffas.
Märkligt att de plötsligt vill profilera sig i frågan, kan tyckas. Borde inte det nationalistiska partiet tvärtom värna om landets verkliga urbefolkning?
I själva verket har de drivit frågan i flera år, dessutom med framgång. Exempelvis fördubblade partiet sina röster i Härjedalen förra valet och stora orsaken var, enligt bedömare, just politiken gällande renbetet och ifrågasättandet av samernas jakt- och fiskerättigheter.
Inte så lite provokativt att partiledare Jimmie Åkesson nu kommer till Jokkmokk med samma hårdföra budskap i bakfickan och Säpo i släptåg, vilket kan behövas vid eventuella konfrontationer med samerna.
Sverigedemokraternas sameattack, som vi nyhetsmedierna i ärlighetens namn bjuder på, ska främst förstås mot bakgrund av att partiet har svårt att locka väljare i Norrbotten.
Sporrade av ett faktiskt samehat därute trycker de på den ömmaste punkten, vet att många dunkar näven i köksbordet och säger ”Äntligen!”.
Sveriges tredje största parti är bäst i klassen när det gäller cynisk populism.
Och visst kan den utstuderade sameförföljelsen ta dem ända in i länets fullmäktigesalar. Väl där kommer partiet att propagera för sina verkliga profilfrågor, inte minst invandringen och asylmottagandet. Kort sagt: slopa solidariteten, låt egoismen få mer inflytande.
Jordmånen har aldrig varit bättre i Norrbotten, där geografiska motsättningar och ekonomiska klyftor blir allt tydligare, trots att vi är landets näst starkaste tillväxtregion.
Men tar Norrbottenspolitiska etablissemang Jimmie Åkessons frammarsch på stort allvar? Inte många av länets tyngsta politiker har högljutt opponerat mot käftsmällen på den samiska kulturen.
Detta ”supervalår”, när vintermarknaden är Lapplands eget Almedalen, borde fler av dem närvara i Jokkmokk, i likhet med exempelvis Miljöpartiets Gustav Fridolin.
Eller har ödesfrågan om inlandets, liksom urbefolkningens, framtid blivit för känslig, för svårlöst?
Grattis Sverigedemokraterna.