Samiska ungdomar visar stort intresse för konfirmationen

I tre veckor har 42 samiska ungdomar från Sverige och Norge varit på konfirmationsläger i Nikkaluokta. Allt från fjällvandring till vattenkrig och samisk matlagning har stått på schemat. På midsommarafton hålls avslutningsgudstjänsten i Kiruna kyrka.
Lägret som ordnas av Svenska kyrkan och Luleå stift tillsammans med ungdomsorganisationen Sáminuorra är mycket populärt bland samiska ungdomar.
- Det har accelererat och blivit fler och fler som anmäler sig, det finns ett extra stort intresse för samiska konfirmationsläger. Att ta konfirmationen är någonting man gläds åt, det är en stor händelse i Sápmi, säger projektledaren Åsa Karlsson.
Många dialekter
Den samiska kulturen och språket har vävts in i alla aktiviteter under lägret.
- Vi försöker tänka in i den samiska kontexten i allt vi gör, allt från sång till böner och hantverk, säger Åsa Karlsson.
Konfirmanderna kommer från spridda delar av det samiska området och språkvariationerna under lägret är därför många.
- Vi försöker variera språket och använder svenska, nordsamiska, lulesamiska, sydsamiska och även lite norska. Under gudstjänster och andakt försöker vi skifta språket för varje dag, säger Birgitta Simma, stiftsadjunkt och konfirmandernas präst.
Just att kunna använda sitt eget språk är något som ungdomarna tycker är bra med lägret.
- Hemma måste man använda svenska för att kompisarna ska förstå vad man säger, men här behöver man inte tänka på det, säger Marika Renhuvud.
Stärkt tro
Flickorna pratar mycket om kamratskap och nyfunna vänner, men det är inte det enda som lägret fört med sig.
- Man ser på Gud och tron på ett annat sätt, om man inte visste om man tror på Gud innan så kanske man känner sig säkrare nu, säger Marika Renhuvud.
Ungdomarna pratar nästan i munnen på varandra när de ska beskriva hur mycket konfirmationslägret betyder för dem.
- Jag har sett fram emot konfirmationen i tre år, ända sedan min syster konfirmerades, säger Anna-Stina Sparrock.
Egen kolt
- Det är många som ser det som ett steg in i vuxenvärlden. Tidigare har man kanske ärvt en kolt eller inte haft någon, nu får man sin egen, säger Marika Renhuvud.
Tjejerna berättar också om olika detaljer i kolten som byts ut eller läggs till i samband med konfirmationen. Tecken som visar att man är vuxen.
- Till våran kolt hör en mössa med spets, en kvinnomössa, som man får börja bära först när man är konfirmerad, säger Pia Labba.

Samiska ungdomar visar stort intresse för konfirmationen

Trenden att konfirmera sig minskar, men inte bland samiska ungdomar.Intresset för årets samiska konfirmationsläger i Nikkaluokta har varit ovanligt stort.- Jag har sett fram emot konfirmationen i tre år, säger Anna-Stina Sparrok, en av konfirmanderna.