I Norrbotten har SCA Skog 250 anställda. Bara cirka hälften av personalstyrkan är ifrån Sverige men företaget köper in tjänster från lokala entreprenadföretag med anställda ifrån Polen, Rumänien och de baltiska länderna. Orsaken till att många svenskar inte vill jobba med skogsvård tror Linus Lidman, skogsvårdsansvarig för SCA i Norrbotten, beror på samhällsutvecklingen.
– Det är svårt att få tag i svenskar och det därför roligt att kunna erbjuda arbete åt människor från andra länder. Jag tror att det är ett led i urbaniseringen, fler bor i städer och har mindre anknytning till skogen numera, säger Linus Lidman.
Eugen Kugiejko är en av fyra arbetare från Polen som jobbar med röjning i Niemiselsskogen. Han har jobbat inom skogsvård sedan 2005 och i år har även hans yngsta son, Michail, följt med till Sverige. Tidigare arbetade han bara under sommaren men sedan några år tillbaka jobbar han även vintertid. Han säger att det är ett hårt arbete att vara ute i skogen varje dag men att han har vant sig. I gassande sol, iklädd varma skyddskläder och omringande av mygg och knott, röjer de med stora röjsågar för att få det att växa bättre. I hela länet utför SCA för cirka 10 000 hektar skogsvård årligen, vilket motsvarar ungefär 20 000 fotbollsplaner.
– Värmen och kylan hänger ihop med jobbet. Vi är härdade, vi har varit soldater så vi är vana med natur och skog, säger Eugen Kugiejko. Men när det är minus 20 grader slutar röjsågen att fungera.
Tillsammans bor de alla fyra i ett hus i Morjärv men hans son kan komma att åka hem tidigare.
– Min son är bilmekaniker och han har fått ett jobb i Tyskland, säger Eugen Kugiejko.
Enligt Linus Lidman är arbetskraften ifrån andra länder så viktig för företaget att de är mån om att personalen har rätt avtal med entreprenörerna. I samarbete med Skogsfacket utför SCA:s kvalitetsuppföljare kontroller av personalens lön - och boendevillkor med jämna mellanrum.
– Vi är benhårda med att det ska vara bra förhållanden för alla som kommer hit. Vi försöker vara synliga i skogen och förutom kontroller går man ibland på magkänslan om de har det bra eller inte, säger Linus Lidman. Vi kollar bland annat att de är anställda direkt från företaget så att det inte är en mellanhand som också tar pengar.
Ute på hyggena arbetar fem män från Litauen med att plantera tallar. De planterar cirka 2000 tallar per hektar och mellan 2000- 3500 plantor per dag. De arbetar på ackord och får betalt per tall men enligt Linus Lidman finns det ingen ekonomisk vinning med att ha personal från andra länder.
– Det är inte billigare att ta arbetskraft från andra länder. Vi betalar skäligt och förväntar oss inga överprestationer, alla har samma avtal.
Under en rast berättar EdvinasZizys på engelska att det är första året som han arbetar här och att det är mödosamt, men att de har roligt tillsammans.
– Det är okej, ett jobb är ett jobb, säger EdvinasZizys.
För kompisen AigrisSeputis är det andra säsongen han kommer hit för att plantera. Han säger att de arbetar hårt under säsongen och att de får vila när de kommer hem till Litauen och sin familj istället.
– Då ska jag bara ta det lugnt efter en lång sommar.