En tuff vinter
Vintern 2010 går till historien som en av de snörikaste på många år och den har också varit ovanligt svår för rådjuren. - Skulle vi inte utfodra rådjuren skulle de inte klara vintern, säger Kjell Sundling, kassör och viltvårdare i Niemisels södra viltvårdsområde.
Kjell Sundling fyller en av foderautomaterna. Varje år lägger man ut foder för 30 000 till 40 000 kronor till rådjuren.FOTO: Patrik Boström
Foto: Patrik Boström
I Niemisel har jägarna som bedriver viltvårdsarbete börjat märka effekterna av att rådjuren har det svårt.
- Förra helgen hittade jag ett rådjur under en gran här intill foderplatsen. Det rörde bara lite på huvudet när jag kom och det dog ganska snart. Det klarade sig inte trots att det kommit ända hit. Det hade kala fläckar i pälsen och var väldigt utmärglat, säger Kjell Sundling, 62.
Små fötter
- Det är sorgligt. Det var en fin bock på kanske två år. Men rådjuren har svårt att ta sig fram med sina små fötter, säger han.
Det är inte det enda rådjuret som han sett duka under den här vintern.
- Skulle vi inte utfodra rådjuren skulle inget klara vintern, eller i alla fall skulle ytterst få klara sig, säger Sundling.
Han sköt sitt första rådjur i början av 90-talet och har sett stammen i området växa under åren som gått. Och under 15 år har han och hans jaktkamrater i viltvårdsområdet matat rådjuren, men det här är utan jämförelse den värsta vintern för rådjuren.
- Det har inte varit så här mycket snö i mannaminne. Snön är djup och bär inte, samtidigt som rådjuren inte kommer åt att äta på marken. Det här är en vargavinter i klass med vad vi hade på 60- och 70-talen, säger Sundling.
I Niemisel lägger viltvårdsföreningen och jägarna ut totalt mellan 30000 och 40000 kronor per år för att mata rådjuren. Med dagens prisnivå innebär det att de får cirka fem ton foder som de kan fördela över vintern för att rådjuren ska klara sig.
Renen konkurrent
De har dessutom byggt stängsel runt den ena foderplatsen och planerar att bygga ett till kring en av de andra för att rådjuren ska få ha fodret i fred. Annars tar renarna det.
- Kommer renen åt foderautomaterna så har rådjuren ingen chans. Men vi har gjort små ingångar så att bara rådjuren tar sig in. Det fungerar bra, säger Kjell Sundling.
Fakta
Rådjur
➤ Kännetecken: Rådjuret är Sveriges minsta hjortdjur. Pälsen är i allmänhet röd- eller gråbrun. Ett vuxet djur har vanligtvis en mankhöjd på 70-75 cm och en 70-75 cm lång kropp. Ett sådant djur väger 20-30 kg. Rådjurshannen kallas bock, honan kallas get, och ungarna benämns antingen kid eller killing.
Rådjurens bäst utvecklade sinnen är smak-, hörsel- och luktsinne. Synen är inte lika väl utvecklad som andra sinnen. Rådjuret har dåligt färgseende eftersom de inte har särskilt många tappar i sin näthinna.
➤ Utbredning: Rådjur finns över hela landet, utom i fjällen ovanför trädgränsen.
➤ Föda: Örter, blad av lövträd, men också skott av gran och tall. Under vintern äter rådjuren främst bärris och ljung. Om snödjupet förhindrar bete på dessa arter äter rådjuren kvistar från barr- och lövträd.
Källa: Jägareförbundet.se
➤ Kännetecken: Rådjuret är Sveriges minsta hjortdjur. Pälsen är i allmänhet röd- eller gråbrun. Ett vuxet djur har vanligtvis en mankhöjd på 70-75 cm och en 70-75 cm lång kropp. Ett sådant djur väger 20-30 kg. Rådjurshannen kallas bock, honan kallas get, och ungarna benämns antingen kid eller killing.
Rådjurens bäst utvecklade sinnen är smak-, hörsel- och luktsinne. Synen är inte lika väl utvecklad som andra sinnen. Rådjuret har dåligt färgseende eftersom de inte har särskilt många tappar i sin näthinna.
➤ Utbredning: Rådjur finns över hela landet, utom i fjällen ovanför trädgränsen.
➤ Föda: Örter, blad av lövträd, men också skott av gran och tall. Under vintern äter rådjuren främst bärris och ljung. Om snödjupet förhindrar bete på dessa arter äter rådjuren kvistar från barr- och lövträd.
Källa: Jägareförbundet.se
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!