Projektet i hamn

Malmhamnen i Narvik har byggts om för två miljarder kronor. Det är den största investering som LKAB har gjort i Norge.

Malmen töms i den inre silon och när nivån i innersilon överstiger öppningarna, fylls den yttre silon på. Det förhindrar att pellets  i botten krossas av ovanliggande massa.FOTO: LKAB

Malmen töms i den inre silon och när nivån i innersilon överstiger öppningarna, fylls den yttre silon på. Det förhindrar att pellets i botten krossas av ovanliggande massa.FOTO: LKAB

Foto: LKAB

NARVIK2009-10-27 06:00
I januari 2006 startade det fysiska arbetet med en ny anläggning för lossning och lastning i Narvikshamnen, det så kallade Sila-projektet. Drygt en miljon arbetstimmar senare är den klar och invigningen sker i dag.
Tolv gigantiska lagersilos i betong är nedsprängda i berget. Ovanpå ska malmtågen från Kiruna lossa sin last.
Luckor i botten av vagnarna öppnas och järnmalmskulorna, pelletsen, rinner ner i 60 meter djupa silos. Malmen töms sedan via silons botten och fortsätter under jorden vidare via transportband till kajen och fartygen.
I arbetet har man fått bryta ny mark. Aldrig tidigare har det gjorts en silo-i-silo-konstruktion i samma storlek.
Det innebär att en mindre silo är inbyggd i en större. Konstruktionen är gjord för att pelletsen i botten inte ska krossas av den ovanliggande massan.
Mindre damning
En stor fördel med den nya lagerhanteringen är att den sker under tak samt under jord. Det innebär mindre damning och buller
i hamnen.
- Damning har tidigare varit ett problem i Narvik, då man bor så tätt inpå anläggningen, säger projektledaren Björnar Bendiksen.
Lossningsprocessen sker dessutom i en ljudtät byggnad.
Arbetet med anläggningen har inte gått Narviksborna förbi. Sprängningarna i berget har känts i husen.
- Vi har haft tät dialog med de boende och berättat hur långt vi kommit i arbetet. Visst har det hänt att vi fått något argt samtal om teveapparater som brakat i golvet när vi sprängt, säger Bendiksen.
Sista pusselbiten
LKAB har gjort stora investeringar i sitt logistiksystem. Järnvägen har rustats upp och nya lok och malmvagnar tas hela tiden i bruk.
Den nya anläggningen är anpassad för de nya malmtågen.
- Sila är den sista pusselbiten
i systemlösningen. Den ger miljöfördelar och är kostnadseffektiv för LKAB. Hamnen får aldrig vara flaskhalsen, säger Per-Erik Lindvall, direktör för teknik och affärsutveckling i LKAB.
Det innebär att volymen kan ökas från 15-16 miljoner ton till drygt 19 miljoner ton färdiga produkter som skeppas från Narvik.
Två miljarder kronor har anläggningen kostat.
- Det är den största investeringen vi har gjort i Norge, säger Per-Erik Lindvall.
En stor del av anläggningen är automatiserad, vilket innebär att personalstyrkan minskas ner från drygt 200 till cirka 120 personer.
Det har man löst med naturliga avgångar och pensionslösningar.
FAKTA Nya malmhamnen
Kostnad: två miljarder svenska kronor
Antal silor: tolv stycken
Lagringskapacitet (per styck): 105 000 ton pellets
Som mest har
270 personer varit sysselsatta i projektet
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!