Systrarna från Svedmyra fick ömsinta kramar av både kritiker och namnkunniga kollegor som Jack White och Patti Smith, och då blir förstås förväntningarna på skiva nummer två skyhöga.
Men de håller.
Första skivan spelades in i hemma i sovrummet, men nu har produktionen växt. Albumet är inspelat i Omaha med systrarnas egen idol, Mike Mogis från Bright Eyes, vid spakarna.
Och vilket material Mogis får förvalta. Men han gör det oerhört varsamt. I hans och Söderbergs händer blir The lions roar ett stycke chosefri countrydoftande folkpop levererat med sådan pondus och värdighet att man blåser av stolen. Det märks dels i titelspåret, där stämsången är så kraftfull att den tränger genom märg och ben, men också i skivans bästa låt, "Emmylou". Där hyllas föregångare och inspiratörer som Gram Parsons, Emmylou Harris och June och Johnny Cash och det är inte övermagat, utan helt logiskt. Det här är nämligen stora röster för stora scener, och nu bör First Aid Kit slå igenom på allvar.
Enda anledningen till att inte gem fem plus är att skivan är något jämntjock. Någon liten överraskning och The lions roar hade fått full pott.