På S-kongressen 2013 satte partiledaren Stefan Löven upp målet att Sverige skulle ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020.
Efter regeringsskiftet 2014 har den S-ledda regeringen sakta men säkert också pressat tillbaka arbetslösheten. Inriktningen har varit klar: Alla som kan ska jobba.
Resultaten efter drygt fyra år med rödgrönt styre är tydliga.
1. Sverige har nu den högsta sysselsättningsgraden i EU.
2. Sysselsättningsgraden i Sverige är till och med den högsta som Eurostat uppmätt i ett EU-land.
3. Antalet svenskar i behov av försörjningsstöd och sociala ersättningar är den lägsta sedan 1981.
4. Fredrik Reinfeldts mål om fem miljoner sysselsatta till år 2020 uppnåddes redan för drygt ett år sedan.
Dock är Sverige långtifrån att nå ambitionen om Europas lägsta arbetslöshet nästa år, vilket gör att regeringen nu skrotar målet.
I realiteten var det nämligen inte så lyckat att lägga fast ett mål i förhållande till andra länder.
Sverige har verktyg för att påverka utvecklingen på den egna arbetsmarknaden. Men vad som görs i andra EU-länder kan regeringen inte råda över.
Till exempel har Sverige tagit emot fler flyktingar än andra EU-länder, vilket påverkar arbetslöshetstalen. Nyanlända har en längre startsträcka på arbetsmarknaden.
En annan viktig skillnad är att EU-länderna hanterar arbetslösheten på så olika sätt.
”Hur ska man kunna jämföra arbetslöshetens storlek i länder med olika system för sjukpenning och förtidspensionering? Vi har sett hur de systemen har stramats åt i Sverige genom åren, men vi ser samtidigt att länder som Österrike och Belgien fortfarande ger arbetskraften generösa villkor för förtidspensionering”, säger tidigare LO-utredaren Jan Edling i en intressant artikel i tidskriften Fokus 25 januari 2018.
Det kan illustreras med ett exempel. EU-landet Rumänien har en arbetslöshet på 3,9 procent, enligt Eurostat. I Sverige ligger den på 6,2 procent.
Innebär då detta att den rumänska arbetsmarknaden och ekonomin fungerar bättre än Sverige? Nej!
I Rumänien lönearbetar mindre än 70 procent av befolkningen i åldern 20-64 år. I Sverige ligger samma siffra en bit över 80 procent – högst i EU.
En större andel rumäner befinner sig i utanförskapet, som fattiga och bidragstagare. Många av dem åker till andra EU-länder för att tigga.
Jag hör till dem som gjorde tummen upp för Löfvens mål 2013.
Det kändes bra med en S-ledning som höjde ambitionerna för jobbpolitiken, vilket också har skett. Men blev själva målet blev alltså ingen hit.
Det får emellertid inte hindra regeringen och socialdemokratin sätter upp nya och bättre mål. Till exempel föreslår Finanspolitiska rådet särskilda mål som är kopplade till problemen på den inhemska arbetsmarknaden – till exempel jobbutsikterna för dem som saknar gymnasieutbildning, utomeuropeiskt födda och nyanlända.
Framför allt krävs dock konkreta samhälleliga insatser för dem som av olika skäl har svårt att få fotfäste på den reguljära arbetsmarknaden.
Trots allt är det bättre att människor sysselsätts genom gröna jobb, extratjänster, lönebidragsanställningar, Samhall och liknande lösningar än att de bara uppbär kontantstöd och hamnar i utanförskap.