...andra flyttade
En flock gräsänder har valt att övervintra i Moskojärvi.Men nu börjar den stränga vinterkylan att bli ett hot mot dem.
Den stränga kylan som råder gör att vaken som änderna håller till i fryser igen mer och mer.FOTO: Sten Nilsson
Foto: Sten Nilsson
Troligtvis rör det sig om en familj som av någon outgrundlig anledning blivit kvar.
Sten Nilsson som kör sträckan Gällivare, Kiruna sex dagar i veckan upptäckte fåglarna under senhösten.
- Det var strax innan isarna skulle lägga sig som jag såg gräsänderna första gången, säger Nilsson. Jag tyckte det var konstigt att de hade stannat kvar så länge, i stället för att flytta söderut.
Han har också sin egen teori om att gräsandsfamiljens ungar inte hann med att bli flygfärdiga innan det var dags att flytta söderut och av den anledningen skulle de ha blivit kvar.
I byn finns en mindre bäck med strömmande öppet vatten där änderna håller till, men frågan är hur länge till?
Kan bli kris
Den stränga kylan som har rått under de senaste veckorna gör att vaken som änderna håller till i krymper dygn för dygn.
- Jag hoppas ju att bäcken inte fryser igen totalt i vinter för i så fall blir det kris för den här fågelfamiljen att klara sig, vintern ut.
Sten Nilsson har gjort det till en vana att stanna till och mata gräsänderna varje gång han passerar. I början var det mest brödsmulor som de fick, men nu har kosten för fåglarna utökats.
- I lördags fick jag tips i ett naturprogram om att kokt ris var en bra kost som man kunde mata fåglarna med, säger han. Och det verkar som om de skulle gilla det också, även om de är väldigt skygga när man kommer nära.
Fakta Gräsand
µ Anas platyrhyncha - vilket betyder brednäbbad and.
Det är den största och kraftigaste bland simänderna, 50-65 cm. µ Hanen är från oktober till maj mycket typisk med glänsande grönt huvud, brunt bröst, grå kropp och svart gump. Honan har mer brunaktig dräkt, men gemensamt för båda könen är en blå vingspegel kantad av smal vit bård.
µ Gräsanden finns i alla typer av vatten, från små nästan igenvuxna dammar till stora sjöar och skärgård. Trivs bäst i vatten med stora vassar och rikligt med fräken. Arten finns i hela landet, men är vanligast i de södra och mellersta delarna.
µ Den äter främst vattenväxter, men även säd, insekter och kräftdjur.
µ Valet av boplats är mycket varierat. De kan häcka på tak, i gamla kråkbon, i uppsatta bokorgar eller i en tuva på en mindre ö. Boet iordningställs av honan. Äggen, 10-12 till antalet, ruvas i 27-28 dagar och när ungarna kommit ut ur äggen följer de nästan direkt modern till närmaste vattensamling. Ungarna är flygfärdiga efter 50-60 dagar.
µ Arten är vår vanligaste simand och den finns till och med i direkt anslutning till fjällområden.
µ Det uppskattade antalet gräsänder är 100 000 till 150 000 par. µ Många övervintrar i landet, medan andra flyttar till Mellan- och Västeuropa. Källa: Sveriges Ornitologiska förening
.
Det är den största och kraftigaste bland simänderna, 50-65 cm. µ Hanen är från oktober till maj mycket typisk med glänsande grönt huvud, brunt bröst, grå kropp och svart gump. Honan har mer brunaktig dräkt, men gemensamt för båda könen är en blå vingspegel kantad av smal vit bård.
µ Gräsanden finns i alla typer av vatten, från små nästan igenvuxna dammar till stora sjöar och skärgård. Trivs bäst i vatten med stora vassar och rikligt med fräken. Arten finns i hela landet, men är vanligast i de södra och mellersta delarna.
µ Den äter främst vattenväxter, men även säd, insekter och kräftdjur.
µ Valet av boplats är mycket varierat. De kan häcka på tak, i gamla kråkbon, i uppsatta bokorgar eller i en tuva på en mindre ö. Boet iordningställs av honan. Äggen, 10-12 till antalet, ruvas i 27-28 dagar och när ungarna kommit ut ur äggen följer de nästan direkt modern till närmaste vattensamling. Ungarna är flygfärdiga efter 50-60 dagar.
µ Arten är vår vanligaste simand och den finns till och med i direkt anslutning till fjällområden.
µ Det uppskattade antalet gräsänder är 100 000 till 150 000 par. µ Många övervintrar i landet, medan andra flyttar till Mellan- och Västeuropa. Källa: Sveriges Ornitologiska förening
.
Så jobbar vi med nyheter