Skit från Stockholm i Norrbottens skogar
Bajs från Stockholm kanske kan få Norrbottens skogar att växa ännu mer.Och hindra växthuseffekten.I skogarna kring Morjärv har det testgödslats i tre somrar - nu ska skogen få växa och resultaten inväntas.
Ellinor Landmark mäter höjden på ett träd med ett digitalt instrument.
Foto: Kurt Engström
Långa transporter
Det är hit leveranserna från Himmerfjärdens reningsverk i Stockholm kommer. Anledningen bakom de långa transporterna är att det är det enda reningsverket i Sverige som har torkat slam.
- Vi vill använda oss utav torkat slam, det är lättare att hantera än blött, säger Kenneth Sahlén, projektledare för gödselprojektet som är inne på den tredje, och sista sommaren.
Meningen är att se hur den biologiska gödseln står sig i jämförelse med konstgödsel, eller ingen gödsel alls. Om tillväxten av skogen ökar där Stockholmarnas bajs spridits ut blir det också en ökad upptagning och bindning av koldioxid, vilket motverkar växthuseffekten.
Växtnäring
Man vill se om det biologiska gödslet fungerar lika bra som konstgjort. Någonstans måste reningsverkens slam ta vägen, ändå, menar Sahlén.
- Naturvårdsverket har beslutat att minst 60 procent av slammet ska återanvändas som växtnäring, säger Kenneth Sahlén.
Idén om att mäta koldioxidupptagningen kommer ursprungligen från Kalix Naturbruksgymnasium, berättar han.
- Man pratar alltid om att minska utsläppen av koldioxid men inte om att öka upptagningsförmågan. All den koldioxid som transportsektorn släpper ut skulle skogen i Norrbotten kunna ta upp.
Tre delar
Sedan finns det andra fördelar med att få skogen att växa bättre.
- Det kan ge oss mer råvara från skogen vilket ger mer resurser, arbetstillfällen och pengar, säger han.
Gödslingsområdet är uppdelat i tre delar bestående av gallrad likartad barr- och tallskog. På 300 hektar används det biologiska gödslet, på 300 hektar används konstgödsel och resten gödslas inte alls.
Om några år ska det jämföras vilken av de tre delarna som fungerar bäst.
- 2001 gjorde vi liknande försök på en yta som var 40 gånger 40 meter på tallskog, då visade det sig att tillväxten ökade med 50 procent på fem år jämfört med den skog som inte gödslades, säger han.
Jägmästarstudenter
Mitt ute i den knottiga, vindstilla granskogen kring Räktjärv, några mil från Morjärv, lyfter fyra jägmästarstudenter från SLU ut mätverktyg, snitselband, träpinnar och målarfärg från den vita Volvo 245:an.
Det är Hanna Engström från Råneå, Ellinor Landmark och Jonas Jonzén från Umeå och Johan Lundbäck från Siknäs. De är anställda av Sveaskog och skogen har varit deras arbetsplats sedan början av juni.
De gör mätningar av hur skogen ser ut i dagsläget, för att ha något att jämföra med.
Rejält smatter
En bit därifrån viker skogsarbetaren Lars-Gunnar Lindfors av från grusvägen med sin skogstraktor och kör rakt ut bland granarna. Han använder sig av en GPS och kör efter redan befintliga små skogsvägar som använts vid gallring.
Det låter nästan som att det regnar när Lars-Gunnar Lindfors sätter igång gödslingen. Det smattrar rejält.
Han har kört alla tre somrar och bor i en röd barack som står en bit bort på grusvägen.
- Det är hotellet, där tillbringar jag nästan mer tid än hemma, säger han och skrattar.
Så jobbar vi med nyheter