En gång i tiden fanns det Konsumbutiker i Morjärv, Påläng, Båtskärsnäs, Karlsborg, Risögrund och Björkfors i Kalix kommun.
– Under 1950-80-talen hade vi mer än dubbelt så många butiker jämfört med för idag, berättar Peter Fjällborg, vd för Coop Norrbotten.
När urbaniseringen tog fart under 1980-talet stängdes många av de mindre butikerna som fanns i länet, bland annat i Långträsk, Glommersträsk, Abborrträsk, Lakaträsk, Sandträsk och Svartlå.
– Samtidigt så skedde en koncentration till större butiker i våra större tätorter. Bara i Luleå fanns det Coop-butiker i vart och vartannat kvarter, säger Peter Fjällborg.
Trenden idag går mot att det byggs fler mindre och bostadsnära butiker. Online-handeln har ökat kraftigt under pandemin och det är populärt att få varorna hemlevererade. Nyligen invigde Coop sin första delvis obemannade butik i Unnaryd med utökade öppettider där kunderna kan handla även när personal inte är på plats.
– Varje lokal konsumentförening driver sitt eget butiksnät utifrån kundunderlag och bostadsutveckling, det finns ingen central styrning eller samlad hantering av butiksnätet. Men varje butik behöver bära sina egna kostnader.
Även Ica satsar på bostadsnära butiker runtom i landet.
– Jämfört med för tio år sedan finns det idag 29 stycken fler Maxi ICA- och ICA Kvantum-butiker. De närmsta åren kommer vi troligtvis se en ökad etablering av ICA Supermarket- och ICA Nära-butiker och något färre nyetableringar av Maxi ICA- och ICA kvantum-butiker än historiskt, berättar Mats Mehlberg, pressansvarig hos ICA Gruppen.
Vad är miniminivån på omsättning och kundunderlag för att Ica ska finnas kvar i ett samhälle?
– Exakt hur stor omsättning eller hur många kunder en ICA-butik måste ha skiljer sig åt mellan olika typer av ICA-butiker och var i landet butiken finns. Det går inte att säga en exakt miniminivå. Alla ICA-handlare är egna företagare och bestämmer själva över sin butik och i slutändan är det den enskilda handlaren som gör bedömningen om och på vilket sätt butiken ska drivas.
Enligt SCB:s statistik ligger antalet företag som driver livsmedelsaffär på en ganska jämn nivå, men siffrorna går bara tillbaka till 2008.
– Det stämmer med vår bild. Det är ingen dramatisk minskning av antalet livsmedelsbutiker idag, säger Karin Brynell, vd på Svensk dagligvaruhandel som är de större dagligvaruhandelsaktörernas branschorganisation.