Precis ett år har gått sedan Hans Rönnlund tidigt på morgonen den 31 mars väcktes i hemmet i Kalix av det chockartade beskedet att det brann i den industrilokal som han och en kompanjon hyrde ut för vinterförvaring av 160-200 husvagnar och husbilar. Först tänkte han att en del säkert skulle gå att rädda. Men när han flera mil innan Morjärv, i byn Bondersbyn, möttes av en enorm, svart rökpelare som tornade upp sig mot himmelen släcktes hoppet brutalt.
– Det är fortfarande det starkaste minnet, säger Hans.
På plats fanns 13 enheter från räddningstjänsten. Trots det skulle värden för hundratals miljoner kronor gå förlorade. Inte minst eftersom explosiva gasolflaskor försvårade släckningsarbetet.
–Under dagen ringde jag runt till alla husvagns- och husbilsägare. Det kändes, ska jag säga. Och känns ännu. För många var det ju deras andra hem, säger Hans.
Resterna finns fortfarande kvar inne i det rostiga, sotiga stålskelettet som återstår av byggnaden. För någon sanering har inte kunnat påbörjas.
– Anledningen är säkerheten. Det är svårt att få ut resterna ur byggnaden på grund av rasrisken. Men nu ska ett möte hållas med de som kan sådant där så vi hittar en lösning, säger Hans som helst inte vill besöka brandplatsen, eftersom tråkiga känslor väcks.
Vad har påverkats av branden?
– Det förändrade livet. De första två-tre månaderna sov jag knappt, och fortfarande får jag svårt med sömnen när någon frågar om branden. Nu under årsdagen kommer förstås också tankarna.
Inverkan på Hans verkstadsföretag i Morjärv blev också stor, eftersom vinterlagringen ledde till mycket service- och reparationsjobb.
– Nu har vi en halv A4-sida med ordrar. Tidigare år var det en och en halv sida vid den här tiden. Men positivt är att den planerade utbyggnaden av verkstadslokalen som fick skjutas upp blir av till sommaren.
Ett annat glädjeämne är att samtliga husbils- och husvagnsägare hann ersättas av sina försäkringsbolag och få nya fordon innan sommarens semestrar. Men mest tacksam är Hans över att ingen skadade sig vid branden. Vad orsaken var har inte gått att klarlägga eftersom elden förstörde alla ledtrådar.
– Det som också känns fint är den medmänskliga stöttningen jag fick efteråt, säger Hans Rönnlund.