Boende för bärplockare

Utländska bärplockare bor under ovärdiga förhållanden i Norrbotten.NSD har besökt ett bärplockarläger utanför Morjärv. Här finns inte ens toaletter och även matlagningen sker "i det fria".

Under ett tak av presenning har bärplockarna sitt kök och vardagsrum. I cirka två månader bor de i husvagnarna som är mer än 30 år gamla och ägs av Kalixbor.FOTO: BOSSE JOHANSSON

Under ett tak av presenning har bärplockarna sitt kök och vardagsrum. I cirka två månader bor de i husvagnarna som är mer än 30 år gamla och ägs av Kalixbor.FOTO: BOSSE JOHANSSON

Foto: bosse johansson

MORJÄRV2008-09-16 06:00
Tre husvagnar står parkerade på Nationalälvleden i Räktjärv; på gamla banvallen där biljetterna säljs till Flakasandsfestivalen varje sommar.
Ingen människa syns till då NSD tar en titt på omgivningarna. Bärplockarna försöker uppenbarligen göra det bästa av situationen men det kan inte vara lätt.
I sluttningen mot skogen finns spåren efter deras naturbehov.
Som ett flyktingläger
Även vid husvagnarna svärmar flugorna - under en presenning som fungerar som tak. Här tillagas maten över öppen eld, här förvaras matvarorna och här diskas det.
Förhållandena är ovärdiga och tankarna går till de provisoriska flyktingläger man kan se på tv.
En älgjägare som passerar berättar att han vid halvfemtiden på morgonen sett 10-15 bärplockare vid stora eldar utanför husvagnarna.
- Det är synd om dom, säger jägaren och skakar på huvudet.
Bättre än sockerrör
Några kilometer längre norrut, på vägen mot Flakasand, står tre personbilar parkerade. På vägkanten sitter ett par unga thailändska kvinnor på huk och äter sin lunch.
En äldre thailändsk kvinna berättar för NSD att bärplockarna bor i husvagnarna i Räktjärv. Själv bor hon i Kalix och har bjudit in sina släktingar att plocka bär.
- I Thailand tjänar dom 40 kronor per dag på att hugga sockerrör. Här kan man plocka blåbär för en tusenlapp per dag, lingonen ger förstås inte lika mycket.
"Det fungerar bra"
Kvinnan berättar att bärplockarna köper älg- och renkött i Finland, och säckvis med thailändskt ris i Kalix.
Vad tycker plockarna
om sitt boende?
- Det går bra, det bor 13 stycken i husvagnarna.
Hur bär dom sig åt för att sköta sin hygien?
- Jag värmer vatten och dom tvättar sig i ansiktet. Sedan turas dom om att komma till mig i Kalix och duscha.
Det finns ingen toalett
i bärplockarlägret?
- Det går bra, dom gör det i skogen, säger kvinnan.
Vägbommar vandaliseras
Folk från orten som NSD pratat med beundrar de arbetssamma plockarna från Thailand.
- Dom är jätteduktiga, fantastiska. Springer upp och ned för berget med sina bär, ingen svensk skulle klara det eller idas, säger Erik Fransson som jagar älg vid Flakasand.
- Thailändarna ska ha all heder. Däremot har vi problem med de som tar hit plockarna och slår sönder låsen till vägbommarna, det kostar mycket pengar att byta.
I förra veckan fick Maria Rova, miljöinspektör på Kalix kommun, ett argt telefonsamtal om nedskräpningen i lägret vid Räktjärv.
- Vi har pratat med polisen, och även med Vägverket som sa att det inte är deras väg. Den verkar vara enskild.
Vad kan kommunen göra?
- Nedskräpningen kan vara svår att härleda till husvagnarna. Men kommunen har ansvar för att det hålls rent och vi har pratat om
att kanske åka dit och titta, men det är lite långt, tillägger Maria Rova.
Naturbehoven uträttas i skogen, nära husvagnarna som knappast är människovärdiga bostäder?
- Dom utsätter sig själva genom att bo där. Men om någon hyr ut husvagnarna är man skyldig se till att det bland annat finns sanitära möjligheter. Det kan vara svårt att bevisa yrkesmässig verksamhet och om det är en rastplats kan det vara markägaren som har ansvaret. Men vi ska titta på det, säger Maria Rova.
Ingen värme heller
Markägaren heter Birger Sundström och bor i Övermorjärv. Han beklagar att husvagnarna ställts upp på hans mark som inte är någon allmän rastplats.
- Det är mycket nedskräpning och man har eldat upp veden som jägarna skulle ha. Det gör kanske inte så mycket men inte är det bra att bo så där. Jag tror inte dom har toa och inte har dom några tvättmöjligheter. Det är mycket folk i varje husvagn och inte har de någon värme, säger Birger Sundström.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om