Kaija ordnar mat - och trivsel

"Det ska liksom börja leva här", säger Kaija Kinnunen. Bakom henne ringlar sig lunchkön fram. Potatismos och prinskorv är dagens rätt.                                                                                                                                                                                                                                                            FOTO: Bengt-Åke Persson

"Det ska liksom börja leva här", säger Kaija Kinnunen. Bakom henne ringlar sig lunchkön fram. Potatismos och prinskorv är dagens rätt. FOTO: Bengt-Åke Persson

Foto: Bengt-Åke Persson

Mitt i livet2012-04-16 06:00

Det är inom ramen för bemanningsföretaget KR Tjänst, som Kaija Kinnunen driver tillsammans med maken Roland Kinnunen och sonen Hans-Erik Kinnunen, som hon har öppnat restaurang i Lundens trygghetsboende i Haparanda.

- Jag frågade maken och han sa "Kaija, om du orkar, så kör!". Den 26 mars öppnades restaurangen. Det kommer mycket folk, både från huset och utifrån. Alla tycker att det är så roligt att man kan äta här igen och att det har blivit liv i huset.

Hon driver restaurang och fik också i Haparanda vårdcentral. Lokalvård, fastighetsskötsel och verkstadsarbete är ytterligare verksamheter i familjens företag.

Tre anställda
- Min son och hans sambo Maria har hand om stället på vårdcentralen. Här i Lunden har jag tre anställda, det är min syster Tuula, Jaana och Maria. Jaana hade restaurangen i vårdcentralen tidigare och jag tog över efter henne.

Kaija Kinnunen ser till att allt fungerar i restaurangerna samtidigt som hon själv jobbar mest som uthyrd verkstadsarbetare i ett annat företag. Hon är svetsare i grunden.

- Jag har jätteduktiga och flitiga anställda i restaurangerna. Min uppgift är att ge dem bra förutsättningar. Alla ska trivas. Vi pratar om allt, även det privata, och har en god gemenskap.

Tänkte på mor
Kaija berättar att hon tänkte på sin mor Raili när hon beslutade sig för att öppna restaurangen i Lunden.

- Jag besökte Lunden i ett annat ärende och slogs av hur tyst och ödsligt det kändes. Samtidigt såg jag att det fanns ändamålsenliga lokaler med ett bra kök för en restaurang.

- Jag tänkte på mor som är 78 år och bor i ett servicehus i finska Pello. Tänk om det inte skulle finnas en matsal där och ingenstans att umgås med de andra. Det skulle vara hemskt om hon skulle sitta ensam på sitt rum. Det är så viktigt med den sociala gemenskapen.

Alla är nöjda
Kaija Kinnunen beslutade sig för att göra en insats och öppnade restaurangen.

- Jag gick till kommunhuset och frågade och fick beskedet att det var bara att köra. Lokalerna besiktades förstås och visade sig vara bra. Alla är nöjda och belåtna. Matgästerna blir fler och fler.

Förutom mat och fika på stället så går det att beställa hem mat och större sällskap kan boka mat i restaurangen speciellt.

- Vi har öppet sju dagar i veckan och lagar all mat från grunden, det är vanlig husmanskost. Färskt bröd och färska bullar har vi självklart också. Doften av nybakt är viktig, säger Kaija Kinnunen.

Mat och prat
Det är lunchtid när vi från NSD besöker Lunden och både boende och personal strömmar in för att äta i restaurangen.

De gamla sätter sig tillsammans några stycken vid borden och njuter av mat och trevligt småprat.

Dagens rätt är potatismos och prinskorv och det ser ut att smaka riktigt gott.

Dagen innan, en söndag, bjöds det minsann på ugnsstekt lax och potatis.

Borden i restaurangen har påskdukning, gula dukar och påskliljor.

- Det är viktigt att det är hemtrevligt, säger Kaija Kinnunen.

Stort arrangemang
Hon pekar på den stora altanen som finns i anslutning till restaurangen och säger:

- Snart ska vi skotta upp den och ställa ut bord och bänkar. Folk som kör förbi ska se att vi finns och förhoppningsvis komma in och äta och fika. Det ska liksom börja leva här, säger Kaija Kinnunen entusiastiskt.

Hon ser fram emot turistsäsongen och mot ett stort motorarrangemang som Haparanda ska stå värd för till sommaren.

- Det kan ge oss fler gäster, säger hon.

Ute i skogen
Hon ser också fram emot en ny bär-, svamp- och fiskesäsong.

- När jag väl är ledig någon gång så vill jag vara ute i skogen. Jag är ingen människa som åker utomlands utan njuter av att sitta och titta in i en lägereld. Att plocka bär och svamp och att fiska är mina intressen.

Barnbarnet Oliver
Hon vill också hinna med sitt barnbarn Oliver, 1 år.

- Det är roligt att vi har honom, och Roland och jag tar hand om honom ibland. Men jag är ingen sådan där "gulligullare" som ska ha barnbarnet hela tiden, säger Kaija Kinnunen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!