Här finns plats för gemenskap

Platsen är mötesplatsen för romer på Hertsön i Luleå. Det är torsdag kväll och gitarrkurs. Bröderna Mertsi och Kyösti Lindberg och deras kusiner, bröderna Robert och Risto Lindberg, spelar vemodig, vacker romsk musik.
Texten berättar om ett par på en restaurang i den mörknande gränden om kvällen. Kvinnan bjuder mannen sin hand och de vaggar till musiken från saxofoner och fioler.
Mertsi Lindberg är kursledare. Han spelar gitarr sedan länge och har ett eget band som heter Mertzi & Terno Drom.
– Terno Drom betyder ”ung väg”. Vi sjunger romska och finska texter, säger han.
Ensam i klassen
Musiken betyder mycket i den romska kulturen.
Den är också ett sätt att fly den bistra vardagen – den som de fyra unga männen beskriver.
Mertsi Lindberg hoppade av skolan på högstadiet.
Han kände sig alltid utanför. Som ensam rom i klassen var han ensam i klassen. Han kände sig utpekad som annorlunda i negativ bemärkelse. Han blev aldrig en i gänget.
– Jag orkade inte med skolan. Det var för tungt. Jag har inte gått gymnasiet. Jobb kan vi hur som helst inte få, säger han.
Trots allt tycker han att det blir lite bättre för romerna med tiden: Deras situation uppmärksammas och diskuteras i samhället och det minskar fördomarna åtminstone lite.
Vill gå ellinjen
– Jag tycker att det börjar lätta lite, säger Mertsi Lindberg.
Hans yngre bror, Kyösti Lindberg, går
i nionde klass och skulle gärna vilja fortsätta till gymnasiet – i motsats till de flesta andra romska killar.
– Jag vill gå ellinjen på gymnasiet. Men jag vet inte om mina betyg räcker, säger han.
Mertsi Lindberg uppmuntrar sin bror att försöka skaffa sig en yrkesutbildning och ett yrke att försörja sig på.
Just nu är det enligt bröderna bara tre romer – tre tjejer – som går gymnasiet i Luleå.
– Men de går alla individuella programmet eftersom deras betyg inte räckte till något vanligt program, säger Kyösti Lindberg.
Inte så roliga seder
Kyösti är kompis med några i sin klass. Han känner sig inte lika utanför som sin äldre bror.
De fyra killarna berättar om romska seder som inte alltid är så roliga att leva med men som de samtidigt inte kan tänka sig att strunta i. Ett exempel på det är den klädkod som säger att alla av manligt kön som inte längre räknas som barn måste bära jacka i umgänge med andra.
– Det gäller inte minst i kontakt med äldre romer. Det vore en skymf om någon av oss fyra visade sig utan jacka inför någon äldre, säger Mertsi Lindberg.
– Andra människor tittar på oss när vi går
i jacka i värsta sommarvärmen. De tror nog att vi är riktiga kallblod, säger Risto Lindberg.
Det händer något
När de fyra börjar prata om att inte kunna klä om till gympakläder i skolan så berättar Risto Lindberg att han brukar göra det.
– Jag tar på mig shorts, säger han.
Det märks att det händer något med tiden. Risto och Kyösti verkar ha det något lättare och roligare i skolan. Också Risto har några kompisar i klassen – fast han är den enda romen.
Mertsi Lindberg har familj bestående av sambon Tanja Hagert och två barn som är ett år och två år gamla.
– Jag hoppas att barnen ska slippa rasdiskriminering, säger han.
Mötesplatsen ett lyft
Mötesplatsen för romer, som förestås av Mertsis sambo Tanja Hagert, ser alla killarna som ett lyft. På tal om skolan så söker sig många dit för att läsa läxor. Gitarrkursen är också populär och på onsdagkvällarna samlas tjejer till matlagningskurs. Könsrollerna är tydliga i det romska samhället: Männen gör sitt och kvinnorna sitt. Det finns ingen jämställdhet att tala om.
En av Tanja Hagerts tankar med mötesplatsen är att den ska fungera som en bro mellan människor. Hon välkomnar alla till lokalen på Domherregränd 14 – speciellt alla som i likhet med romer känner sig utanför i samhället.
Hoppet lever
I samband med invigningen av mötesplatsen deklarerade Tanja Hagert: Hit ska alla kunna komma och slippa att andra pekar och stirrar. Här ska alla vara lika mycket värda.
Än så länge är det inte så många icke-romer som har kommit.
– Det är på fredagkvällar när vi har karaoke som det kan komma gäster, säger Mertsi Lindberg.
Hoppet lever att fler ska hitta hit.
Spelning på Ripan
Mertsi Lindberg berättar glatt att violinisten Janne Olofsson, känd från folkmusikgruppen Norrlåtar, har anslutit sig till hans band Mertzi & Terno Drom. Det består nu av fem personer, tre män och två kvinnor.
Mertsi ser fram emot en spelning på Folkets hus Ripan. Han berättar också om hur kommunalrådet Karl Petersen engagerade det romska bandet att spela på sin 60-årsmottagning i Kulturens hus. Det värmde gott i bandmedlemmarnas hjärtan. Det är mer sådant romerna hoppas på. Mer integration och tillhörighet i det svenska samhället.

Här finns plats för gemenskap

Mertsi Lindberg, 24, Kyösti Lindberg, 15, Robert Lindberg, 17, och Risto Lindberg, 16, är alla romer. Alla känner sig mer eller mindre utanför. - Arbetslösheten bland romer är nästan hundraprocentig. Det finns så många fördomar. Ingen tors lita på oss, säger Mertsi Lindberg.