Än ropar Höggren
Sommartid är för många auktionstid i det gröna, och för dessa är Mats Höggren en populär kändis. Sedan 70-talet är han auktionsförrättare i Luleå och fortsätter vara det, fastän sonen officiellt tog över 2000.
Intresset för det gamla hade han, men in i auktionsbranschen kom han bara helt apropå.
- De ringde och frågade om jag ville köpa ett dödsbo. Jag tänkte: "hur fan fick de tag i mig?", och jag hade ju inga pengar, så jag lånade. En hel lastbil full med grejer, jag ställde allt på uppfarten till villan där jag bodde på Lerbäcken och folk dök upp och började köpa.
Läst konsthistoria
Så var det igång. Luleå Auktionsverk registrerade han 1976. Sedan dess har Mats Höggren läst konsthistoria i många år, besökt oräkneliga antikmässor, jobbat på auktionshus i Stockholm och ständigt utökat sitt kunnande.
- Det är inte ofta man höjer på ögonbrynen längre, säger han.
Förr om åren förrättade han 25-30 auktioner om året, men han har blivit mer selektiv. Numera blir det 12-15 om året, på hösten varannan vecka. Juli till augusti är också högsäsong.
Rejäla fynd
Det finns oftast tillfälle att fynda rejält när det ges auktion i Norrbotten. 80-talets gyllene ålder är förbi då det kunde komma 2000 personer till auktionerna som varade urtavlan runt. Då kunde Mats Höggren stå och ropa ut upp till tusen objekt på en dag. Och för det krävs det röstresurser som heter duga.
- Jag minns en gång då vi startade elva och elva på kvällen var det klart. Jag ropade hela tiden. De matade mig med korv. Då var det 2000 pers här.
- Första gången sonen ropade kroknade han efter 20 minuter, säger Mats Höggren. För att hålla ut måste man använda magen och inte halsen.
Arbetstrycket satte sina spår och efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt lämnade han år 2000 över företaget till sonen. Men någon pension var det inte fråga om.
- Jag jobbar ju mer än han gör, han har ett annat jobb, säger Mats Höggren.
Och den 15-årige sonsonen har ännu inte visat något intresse för yrket.
- Njae. Ibland är det roligt men inte längtar man. Det är ett jävla kånkande.
Så jobbar vi med nyheter