"Plötsligt hade jag björnen över mig"

När Harry Kemi, 62, från Masugnsbyn fick den över 200 kilo tunga björnen över sig trodde han att slutet var nära.Då attackerade hans jakthund Lajka björnen. Det räddade troligen livet på honom.- Allt gick så fort att jag aldrig hann bli rädd, säger han.

Peter Flygare sköt de dödande skotten mot björnen som ännu på söndagsmorgonen var vid liv. Foto: Hans Sternlund

Peter Flygare sköt de dödande skotten mot björnen som ännu på söndagsmorgonen var vid liv. Foto: Hans Sternlund

Foto:

MASUGNSBYN2008-10-06 06:00
I går eftermiddag mötte Harry Kemi än en gång björnen som mindre än ett dygn tidigare varit hårsmånen från att bli hans död.
Nu var det i stället björnen som var död. Ett jaktlag från byn hade spårat upp björnen och avlivat den tidigare på morgonen.
Själv hade han precis kommit hem från Kiruna sjukhus där han legat på observation för bitskadorna som björnen orsakat.
Armarna i bandage
Båda armarna är bandagerade upp till armbågarna och han har mindre rivsår på magen och benet.
- Jag hade tur. Det här hade kunnat gå riktigt dåligt, säger han.
Dramat tog sin början i lördags i Masugnsbyn. Björnen hade uppehållit sig nära byn i ett par veckors tid och blivit allt mer hemtam i gårdarna.
Allra mest problem hade Bror Flygare som ofta hade björnen inpå knuten. Den grävde i slaktavfall som han hade ställt ut som åtel för rävar.
Tillsammans med brorsonen Peter Flygare ansökte han om skyddsjakt hos länsstyrelsen. De satte sig på pass i övervåningen i Bror Flygares hus mitt i byn.
Sköt från fönstret
Vid 17-tiden kom björnen och nästan samtidigt avfyrade de sina gevär från det öppna fönstret.
- Om vi gått ut hade björnen aldrig vågat sig fram. Vi fick nästan perfekta träffar i bogen och vi trodde inte att den skulle leva särskilt länge till, säger Peter Flygare.
Björnen lufsade dock in mot skogen och de kallade på vane jägaren Harry Kemi för att få hjälp.
Timmarna gick och mörkret föll på. Klockan var närmare 23 när Harry Kemis hund Lajka fick vittring på björnen.
Högg mot huvudet
Den visade sig vara i allra högsta grad levande. Från fem, sex meters avstånd avfyrade Harry Kemi sitt gevär rakt mot huvudet på björnen.
- När det small vände björnen sig mot mig. Jag ryggade undan, men snubblade till på några kattskallar. Plötsligt hade jag hela björnens tyngd över mig. Den högg mot huvudet, men jag lyckades skydda mig med geväret, säger han.
Lajka högg björnen i baksidan av benen, vilket fick den att börja jaga hunden i stället. Därmed fick Harry Kemi en möjlighet att fly från platsen till närmaste hus.
Hugo och Berit Haara var de som fick besök av en blodig, blöt, kall och skärrad björnjägare.
Det visade sig ganska snabbt att skadorna var relativt lindriga.
- Harry var lättad när han tog av kläderna och såg att det inte var så farligt med skadorna på benet, säger Hugo Haara.
Första närkontakten
Efter en natt på sjukhus verkade Harry Kemi lugn och samlad efter mötet med björnen. Han har arbetat i skogen en stor del av sitt liv och sett björn många gånger tidigare.
- Men aldrig riktigt så här nära.
I går var björnen på Bror Flygares tomt ett populärt besöksmål.
Polis ska under dagen hämta björnen som ska skickas till statens veterinäranstalt i Uppsala.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om