"Det här kommer att bli ett av Europas största industriprojekt", hävdar nämligen företaget Svevind i sin marknadsföring.
Och så lär det nog bli om alla pusselbitar faller på plats i denna närmast turboliknande satsning och med en beräknad budget på hissnande 50-60 miljarder kronor. Totalt vill Svevind, tillsammans med den tyske delägaren Enercon, bygga 1101 vindkraftverk på höjderna i de öde skogarna. Kenneth Bergkvist, anläggningschef, gör ett försök att beskriva hur stort det är.
- Tänk dig att de här verken finns utspridda på en bredd av en mil på sträckan mellan Piteå-Luleå. Så stort är det.
Kenneth Bergkvist tillsammans med Svevinds operative chef och delägare Mikael Kyrk möter oss i Dragaliden, platsen där de två första verken rests mot skyn. Bortsett från några pigga lavskrikor är här helt lugnt och stilla. Inte ens de tre 41 meter långa rotorbladen, som sakta snurrar runt, förmår att bryta tystnaden.
- Många tror att det här är propellrar som för ett oerhört oväsen. Faktum är att när det blåser mer än 7 sekundmeter så hörs vindsuset från träden betydligt mer, förklarar Mikael Kyrk.
Och ändå är det inga tandpetare som snurrar där uppe i luften.
- Tänk dig att kliva in i en oinredd Boing 737. Så stora är bladen, berättar Kenneth Bergkvist.
Kommande verk blir ännu högre.
Sedan levererar herrar Bergkvist och Kyrk en kaskad av imponerade fakta. Till exempel att kommande verk kommer att byggas ännu högre, närmare 140 meter. Hur området kommer att penetreras av vägar och kraftgator. Hur lastbilar kommer att köra i skytteltrafik när väl allt snurrar för fullt. Och inte minst hur många jobb det ger.
- Vi tänker i så hög grad som möjligt anlita lokala entreprenörer och när allt står klart kommer det att behövas ett team på två personer på varje tionde verk, säger Mikael Kyrk.
Dessutom har tyska Enercon långt framskridna planer på att bygga en fabrik för tillverkning av vindkraftverk på Haraholmen i Piteå.
- Då pratar vi om runt 400 jobb. Så tillsammans med det övriga kan det här totalt ge runt 1 000 jobb, säger Mikael Kyrk.
Bidraget till det svenska energisystemet är också imponerande, om nu någon tvivlar.
- Fullt utbyggt motsvarar det den elkraft som skulle fås ut om Kalixälven, Byskeälven, Piteäven och Åbyälven skulle exploateras, upplyser Mikael Kyrk med skärpa.
Kanske skulle man förvänta sig en storm av protester mot den makalösa storsatsningen i Markbygden och som innebär att det kommer att synas vindkraft varthän blicken vänder sig. Men bortsett från att samerna vill ha betalt för det intrång som väntar så hävdar Mikael Kyrk att det överlag är positiva signaler från boende i Markbygden.
- I stället möts vi av kommentarer att "det här är det bästa som någonsin har hänt".
Markbygden kan explodera.
Kanske inte så konstigt i en bygd där orter som Koler, Långträsk och Storsund med full fart tappar livskraft. Nu kan i stället Markbygden explodera eller som Tomas Riklund, informationsansvarig vid Svevind, uttrycker det.
- Om detta blir verklighet kommer det i likhet med gruvsatsningarna i Malmfälten att påverka ekonomin i det här området för lång tid. Dessutom är jag övertygad om att det kommer att bli en turistattraktion.
Kvarstår så de avgörande frågorna. Håller projektet ekonomiskt? Kommer det att finnas banker och finansiärer som är beredda att satsa så stora summor som det handlar om. Mikael Kyrk känner sig övertygad.
- Allt talar till vår fördel. Vi ligger minst sagt rätt i tiden.Vindförhållandena är perfekta, det finns tillgång till mark. Banker är villiga att satsa på bra projekt. Det här är ett sådant. Så det här känns riktigt, riktigt spännande.