För att förklara den här intressanta imitationen i det historiska perspektivet måste jag backa tiden till början av 1960-talet. Under den tiden och fram till sekelskiftet levde fortfarande storheter inom det svenska sportfisket som Hans Lidman, Nils Färnström och Rolf Smedman. Den sistnämnde arbetade som konstnär och författare och var därtill en fantastisk flugfiskare med harren och de norrländska skogsåarna som specialiteter.
Smedman bodde i Gröndal utanför Stockholm men var född och uppvuxen i Juniskär söder om Sundsvall. Om somrarna huserade familjen Smedman i den jämtländska byn Gimdalen, där den rikskända Gimån rann förbi.
På den tiden hade Smedman en alldeles egen favorit bland torrflugorna, den charmerande kreationen Coachman. Så hände det sig att han en vacker sommardag anlände till Sundsvall och släntrade in på närmaste sportfiskeaffär. Till sin stora förvåning fann han ett parti flugaskar med färdigbundna flugor från Frankrike.
I den asken fanns flugor han aldrig hade sett förr, en elegant serie om tolv flugor, kreerade av den franske entomologen och flugbindaren Tony Burnand. I asken fanns både dagsländor och nattsländor, möjligtvis också en och annan nymf eller puppa. Mest intressant var fluga nummer tolv, en nattsländeimitation som naturligtvis kallades Européa 12.
Väl tillbaka till den jämtländska byn riggade han flugspöet och vandrade ner till Idsjöströmmen, en klassisk del av Gimån. Rolf Smedman har själv berättat för mig att den aftonen hände något som han aldrig trodde kunde ske. Han fick en ny favoritfluga, den numera odödliga Européa 12.
Jag har fiskat i Gimån ett antal gånger och naturligtvis också tillsammans med Rolf Smedman. Det finns få vattendrag i landet som kan mäta sig med vattendraget när det gäller kläckningar av just nattsländor, vilket naturligtvis är kalasmat för harren, men också för öringen.
Idag kan jag utan tvekan påstå att flugan är en av världens mest kända flugimitationer. Intressant är att Burnand lär ha använt sig av gult bindsilke, som han innan användandet gned in med brunt skomakarvax. Den tekniken har jag aldrig blivit riktigt klok på, eftersom enklast vore att direkt använda sig av en brun bindtråd. Idag använder vi nog mest gult bindsilke, även om andra färger kan användas. Mina egna favoriter är vinrött eller gult bindsilke. Originalet lär också ha haft några stjärtspröt, vilket för en entomolog kan vara förvånande. Därför kan sägas att Européa 12 en gång i tiden faktiskt introducerades av den oförglömlige konstnären, författaren och flugfiskaren Rolf Smedman.
Flugan fungerar över hela världen där det finns nattsländor. Min största öring, en gigant på 4,3 kilo, tog jag i Nya Zeeland i slutet av nittiotalet.
Läs mer om fiske, och mer av Gunnar Westin på nsd.se/fiske