NSD har redan berättat att LKAB arbetar med ett åtgärdspaket för att sänka sina kostnader. Mer än 800 miljoner kronor ska sparas genom åtgärder som ska vara i full kraft under 2017.
Läs mer: "Moström: Våra intäkter försvinner"
LKAB kommer bland annat se över sina köp av externa tjänster.
Läs mer: "Företagare: Alla är vi beroende av gruvan"
Men minst lika viktigt är att bolaget ökar sin produktion - och då i synnerhet av pellets. Där har LKAB konkurrensföredelar gentemot bolag i bland annat Australien och Brasilien som säljer så kallade sinterfines.
Läs mer: "Därför får LKAB sälja mer pellets"
Under förra året hade LKAB stora problem med störtschakt till den nya huvudnivån i Kirunagruvan vilket gjorde att man inte fick upp så mycket malm som man ville till pelletsverken. Nu finns 27 -28 schakt, men under förra året var mer än hälften av dem inte användbara. Därför ska schakten renoveras och stabiliseras.
Att det inte gått att använda alla schakt har med sprickbildning i berget att göra. LKAB räknade med inkörningsproblem, det hade man även under de första åren vid 1045-nivån, berättar Markus Petäjäniemi.
– Däremot har väl problemen varit större än vi trodde att de skulle vara. Därför är den viktigaste åtgärden vi gör i Kiruna att stabilisera schakten, säger han.
Under 2017 väntas huvudnivån vara helt färdigbyggd och då ska mellan 35-40 schakt kunna användas.
I Malmberget har brytningen begränsats av att påverkan på omgivningen varit stor. Där gäller det att snabbt komma vidare med samhällsomvandlingen så att LKAB kan ta mer industrimark i anspråk.
Läs mer: "LKAB: 250 måste flytta under 2016"
Läs mer: "Malmbergsbo om flytten: Äntligen"
De två pelletsverken i Malmberget har inte använts fullt ut. Därför vill bolaget köra malm från Svappavaara till verken i Malmberget och göra en ny sorts pellets.
Men Svappavaaramalmen och malmen från Malmberget är av olika kemiska typer, berättar Markus Petäjäniemi.
– Kemin i malmen påverkar kvaliteten på pelletsen. Här jobbar vi med produktutveckling för att hitta rätt blandning. Det är ett jätteviktigt arbete, säger han.
LKAB vill också öka effektiviteten vad gäller transporterna på Malmbanan och höja den så kallade axellasten. Förenklat innebär det att lasta 10 ton mer malm i varje vagn - 110 ton istället för 100.
Sedan ett par månader har LKAB gjort testkörningar med tyngre last mellan Malmberget och Luleå. Enligt Markus Petäjäniemi har allt sett bra ut hittills.
För att kunna testköra tyngre last mellan Kiruna och Narvik måste känsliga sträckor undersökas ytterligare. Några nya mötesplatser har redan byggts och Malmbanan är därför inte att betrakta som någon flaskhals just nu, enligt Markus Petäjäniemi.
Därför är diskussionen om att bygga dubbelspår inte lika aktuell för närvarande.
– Dubbelspår är en dyr investering som kanske kan skjutas på framtiden, säger han.