Fler älgar ­– men färre 300-kilos

Fler älgar sköts under fjolårets älgjakt än föregående år ovan odlingsgränsen. Men de som fälls blir allt mindre och yngre.

MINDRE. ”Älgarna är yngre och mindre, det handlar om väldigt få 300-kilosälgar, som annars är brukligt”, 
säger Roger Ögren.

MINDRE. ”Älgarna är yngre och mindre, det handlar om väldigt få 300-kilosälgar, som annars är brukligt”, säger Roger Ögren.

Foto: Göran Ström

MALMFÄLTEN2016-04-11 06:00

Roger Ögren är jägare och med i förvaltningsgruppen för älgförvaltningsområde 1, som täcker in Kiruna och Gällivare kommuner ovan odlingsgränsen.

Under fjolårets jakt hade området tilldelats drygt 1200 vuxna och lika många kalvar. Avskjutningen låg på 1101 respektive 800, vilket är fler än man sköt under 2014 års jakt.

– Mitt jaktlag hade bra med älg, men det har inte varit lika för alla jaktlag i förvaltningsgruppen.

I fjälltrakterna hade många jaktlag samma avskjutning som tilldelning, liksom i skogslandskapen mot Pajala. Men i mellanområdena kring Jukkasjärvi har det inte varit lika bra med älg, vilket gjort att det avståtts från att skjuta alla som man tilldelats.

Även när det gäller kalvarna har man skjutit fler i år.

– Skogsbolagen är på oss att vi måste skjuta mer kalvar så att det inte finns kalvar i vinterstammen.

Något som förändrats är storleken på älgarna. Utifrån egna observationer och kontakter med slakterier så menar Roger Ögren att de som skjuts har blivit betydligt mindre de senaste åren.

– Älgarna är yngre och mindre, det handlar om väldigt få 300-kilos älgar, som annars är brukligt. Vi måste börja tänka på vad vi skjuter, säger han och fortsätter:

– Fortsätter vi så så blir inte korna betäckta, de brunstar om och brunstar om. Parningarna blir sena och kalvarna föds i juli istället för i maj, juni. Då är de jättesmå till septemberjakten och det är ju ingen som vill skjuta sådana kalvar, samtidigt som de har svårt att klara av vintern. Det finns inga fördelar med det.

Hur påverkar det älgstammen i längden?

– Den blir ju lidande. Fortplantningen sker inte som den ska och kvaliteten blir lidande. De kan bära på anlag att bli stora, men de hinner inte bli det.

Älgstammen i dagsläget tror inte Roger Ögren är så stor egentligen som många vill göra gällande.

Men i samband med älgmärkning i området mellan Svappavaara och Vittangi så märktes det att älgarna var i bra form, något som veterinärerna från SLU, Statens Lantbruksuniversitet, höll med om.

– De var i förvånansvärt bra kondition. Men det är ju svårt att säga vad som händer och sker med stammen.

Älgförvaltningsgruppen har en avskjutningsplan för de kommande tre åren och i denna ligger avskjutningsmålen något högre.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!