Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer beskriver läget som bekymmersamt för LKAB men påminner om att det statliga gruvbolaget har en väldigt stabil finansiell grund.
Under onsdagen meddelade LKAB det som flaggats för under en tid efter vinterns urspårningar: Produktionen minskas med 1 miljon ton per år i ett första skede, vilket innebär intäktsförluster på 1 miljard kronor. Som jämförelse levererade det statliga gruvbolaget 25,3 miljoner ton produkt under 2023.
Gruvjätten sade även att det kan bli aktuellt med stopp av kulsinterverk och varsel av 300 personer som en följd av produktionsminskningen, dialog med facken pågår. Råvaruanalytikern Christian Kopfer säger att beskedet är en stark varningsignal från LKAB.
– Det har blivit ett rörelsekapitalproblem vilket i sin tur påverkar kassaflödet. Då tvingas man slå av på produktionen, säger han.
Det blir helt enkelt för dyrt på kort sikt för LKAB att hålla igång dagens produktionstakt om man inte kan leverera den pellets motsvarande 600 malmtåg som ligger på lager.
– Klart att det är bekymmersamt och det kommer att påverka rörelseresultatet. Att dra ner på produktionen och riskera att dra ner på personal, det är ingen önskvärd situation, säger Christian Kopfer och fortsätter:
– Men LKAB står på en väldigt stabil grund och man ska komma ihåg att det har helt uteslutande att göra med logistiska problem på Malmbanan och ingen minskat efterfrågan på deras pellets.
Kulsinterverket i Svappavaara är ett av de verk som kan läggas i malpåse när LKAB ser över verksamheten.
LKAB är en av de största aktörerna på sjöburen pellets och att de nu inte kunnat fylla skeppet i Narvik innebär inte bara utmaningar för LKAB utan också för deras kunder. De kan behöver köpa andra produkter som järnmalmsfines, på kort sikt, i den mån deras verksamhet tillåter det.
– Men inverkan på stålindustrin som helhet lär inte bli så stor, säger Christian Kopfer.
Han tror inte heller att det, med nuvarande tidshorisont, att det påverkar LKAB:s planer att ställa om till järnsvamp.
– Jag tror inte det påverkar investeringsplanerna. Man ska komma ihåg att LKAB ägs till 100 procent av staten så den finansiella bakgrunden ska man inte oroa sig för. Sen är investeringsplanerna på 20 år framåt, för att uttrycka saken milt, gigantiska, säger Christian Kofper och fortsätter:
– Man ska inte dra några växlar som en följd av det här, jag skulle bli förvånad om investeringstakten påverkas.
Men, menar han, om strulet på Malmbanan fortsätter och tågen inte kan köra. Då kan det bli stora problem.
– Blir det ett utdraget logistiskt dilemma, ja då är man ju ute på tunn is.
LKAB:s investeringsplaner lär inte påverkas i nuläget, tror Christian Kopfer, men om problemen på Malmbanan fortsätter kan det bli allvarligt. Bilden visar en modell över LKAB:s tänkta tillbyggnader på Svartön i Luleå.
Hur ska man se på att LKAB flaggar för varsel?
– Ett varsel är ju en sista utväg och indikerar ju också att problemet inte ska försvinna på några veckor eller månader. Man ser att det här kommer att vara begränsande under en längre tid och det är ju lite oroväckande, säger Christian Kopfer.
– Det får ju inte bli åratal av begränsningar och logistiska dilemman.
Samtidigt ligger både malmen (och pelletslagren) där den ligger, som det brukar sägas, och LKAB meddelade i sin årsredovisning att bolagets mineraltillgångar beräknas till 4,6 miljarder ton i Malmfälten. Det kan ställas i relation till att bolaget brutit totalt cirka 2 miljarder ton från 1890 till 2023.
– På så vis är det ju i alla fall välkommet att bolaget kommer från en stark finansiell situation med många kvartal av positiva resultat. Ingen behöver oroa sig för att gruvan ska stänga, de är väl nästan uppe i en livstid av mineraltillgångar, säger Christian Kopfer.