Maria Olofsson, boende på östra Malmberget, vittnade om hur deras hus påverkats av gruvdriften.
Bussarna stannar och ut kliver män och kvinnor i gula västar. Redan innan hopen av människor hunnit påbörja den halvkilometerlånga promenaden i bostadsområdet haglar vittnesmålen om hur det är att bo på Malmsta.
– Vi har en spricka rätt igenom golvplattan och ända upp efter väggarna, säger Maria Olofsson.
Marken Skälver, Hjäääälp! stod det på skylten utanför en fastighet på östra Malmberget.
Mats Eriksson har staket på tre sidor om sitt hus.
Här har en stor del av anhopen stannat till utanför en fastighet på Malmsta.
På grund av seismisk aktivitet och sättningar som vid flera tillfällen lett till för stora vibrationer konstaterar LKAB att de kan ha brutit mot villkoren i det nuvarande miljötillståndet. Det ska omförhandlas inom kort och som en del av förberedelserna inför prövningen höll mark- och miljödomstolen syn av östra Malmberget under onsdagen.
– Jag bor med ett staket i tre riktningar. Min granne som bodde några meter ifrån mig blev inlöst för att det var farligt att bo där, säger husägaren Mats Eriksson.
En man i en rosa väst med texten "mark- och miljödomstolen" tryckt på ryggen hojtar om ett stopp vid en brant trappa som leder upp till Ormkullen, eller gräddhyllan som det kommit att kallas i folkmun.
– Mitt hus där till höger har sjunkit någon gång under början av 2000-talet. Det syns eftersom att mina vattenledningar har behövts förlängas, säger Björn Backe.
Malmstabon Björn Backe berättade att hans barn blivit rädda vid det kraftiga skalven som inträffade för ett par veckor sen.
Malmstabon John Törnlind känner situationens allvar.
Anna-Carin Ohlsson, chef för länsstyrelsens miljöskyddsenhet, tycker att villkoret om gruvans seismiska påverkan på närboende inte är optimalt utformat. Myndigheten ser behov av att precisera hur mycket skakningar ett bostadsområde ska kunna tåla innan man kan kräva att det avvecklas. Men frågan är komplex och länsstyrelsens jurister tittar just nu på hur det kan lösas.
– Det som är klart är att vi inte önskar att stå i en liknade situation som den i östra Malmberget och Malmsta igen, säger hon.
Anna-Carin Ohlsson, enhetschef för miljöskyddsenheten på Länsstyrelsen, här i klädd en blå mössa, menar att LKAB behöver specificera sina villkorskrav.
Rådman och huvudansvarig för Malmbergsgruvans miljöstillståndsprövning Anna Svedjevik sneglar upp från synkartan.
Förvaltningschefen Henrik Lyngmark i sällskap av kommundirektör Jon Åström Gröndahl och vice kommunalråd Henrik Ölvebo.
Länsstyrelsen vill att LKAB ska förtydliga begrepp i villkorskravet och undrar om det går att få till ett maxtak för vibrationerna. Det är till exempel oklart vad "upprepade gånger" innebär. LKAB har föreslagit fem gånger på två år eller tio gånger på ett år, enligt Monika Sammelin, områdeschef för LKAB i Malmberget.
– Vi har i domen sedan tidigare krav om att vibrationerna inte får överstiga tre millimeter per sekund nattetid och sex millimeter per sekund dagtid. Därför ser jag inte behov av ett maxtak, säger hon.
LKAB har kontaktat berörda myndigheter för beslut om området ska avvecklas.
Monika Sammelin, områdeschef Malmberget, menar att man från LKAB:s sida inte ser ett maxtak på hur stor en seismisk händelse får vara som en utlösande faktor för att en avveckling av ett bostadsområde ska ske.
LKAB inledde med att prata om stängseldragingen när bussen stannade till på Bergmansgatan.
Redan nu finns det andra bostadsområden i Malmberget som har haft vibrationer som överstigit LKAB:s villkorskrav. Vid fem tillfällen under förra året, 2023, överstegs villkorskravet på Regnstigen på södra Mosebacke. Men de fem tillfällena är inte nog för att klassa området för avveckling, i alla fall inte enligt det nya villkorsförslaget som LKAB presenterat under miljötillståndsförhandlingarna.
– Vi har sprickor i golv, i husgrunden och i plattor utanför vårt hus. Vi är redan påverkade. Vi vet om när det har varit stora sättningar och det har visat på kraftiga skalv på mätaren på Kaptensvägen, då har vi känt av dem men då mättes inte skalven hos oss, säger Kerstin Nilsson, boende på södra Mosebacke.
Restaurang Bergets har sprickor i sin fasad.
Restaurang Berget, förkunnar den stora vita och bruna skylten utanför det gula huset.
"Här kan vi titta på sprickorna i grunden på byggnaden", ropar någon i folkmassan.
Och det gör också mark- och miljödomstolens rådmän, innan gruppen med gula västar återvänder mot bussarna och lämnar östra Malmberget.