Under torsdagen inträffade ett skalv som enligt många var det värsta skalvet någonsin. Enligt LKAB:s lokala skala mättes den först till 2,1 men uppgraderades senare till 2,5. Högst uppmätta vibration var vid Barongatan 20, med 19,6 millimeter per sekund.
– Richterskalan togs fram för en specifik plats för att övervaka naturliga jordbävningar som sker , säger Anders Lindberg, informationschef vid LKAB.
Han säger att bolaget tagit fram en skala som är anpassad för gruvor eftersom Richterskalan mäter i en annan frekvens som är för oexakt för de mindre skakningar som uppstår vid gruvbrytning.
– Vi vill veta nästan på decimetern var en skakning i våra gruvor skett, säger han.
Han säger att LKAB har världens största övervakningssystem av gruvseismicitet.
– Det blir andra siffror än Richterskalan och jag förstår att folk tycker det är konstigt att siffrorna ser lägre ut. Men det intressant är att jämföra siffrorna med varandra, även på vår skala kan man använda dem mellan olika händelser, säger Anders Lindberg.
Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet, säger att Richterskalan är en av olika skalor som används för att mäta magnituden och att Richterskalan lite slarvigt används som namn för alla. Skalvet i Malmberget under torsdagen uppmättes till 3,0 på Richterskalan.
– LKAB:s instrument är inte gjorda för att mäta längre vågor och därför har vi i Uppsala alltid högre magnitud än vad LKAB får. Det beror på att de helt enkelt inte kan mäta all energi som utvecklas i den seismiska händelsen, säger han.
Han berättar att det finns en Richterskala i Sverige, an annan i Finland och ytterligare en i Norge.
– För det mesta stämmer de överens, man räknar på lite olika sätt. Finland kan ha 3,7 medan vi har 3,5, säger han och fortsätter:
– Det som gör det ännu besvärligare är att magnitudskalan som man använder sig av talar om hur mycket energi som släpps lös i själva skalvet. Hur mycket det skakar beror på bergets egenskaper, vilken sorts hus man befinner sig i och hur långt ifrån man befinner sig.
– Som regel skakar det mer om man byggt på mjukare mark, är man högre upp skakar det mer, ju flexiblare material desto mer kan byggnaden röra sig, säger Björn Lund.
I Kalifornien och Japan bygger man hus så de ska kunna svaja vid ett skalv, säger han:
– Man vill inte bo i hus byggda av lera eller vanligt tegel utan armering, de spricker och kollapsar. Dessa hus ser man ofta i mindre utvecklade länder.
– Kommer man upp i magnitud fem är det generellt risk för skador, men vi har ändå sett hus som vid magnitud sex-skalv stått kvar. Det beror otroligt mycket på parametrarna, säger han.