Dokumentärfilmaren Mats Hillblom håller på med den sista finslipningen av hans nya dokumentär "Farväl till Sporthallen".
I det dunkla redigeringsrummet på Industrigatan i Gällivare jobbar Mats Hillblom fortfarande med den de sista handpåläggningarna innan det är dags för dokumentären att visas på vita duken, på Folkets hus.
– Det blir lätt så att man kommer för nära materialet och inte känner sig riktigt nöjd. Det finns alltid något man hade kunnat göra för att göra det bättre. Sen när man ser om den om ett år eller två så inser man att det var ju faktiskt riktigt bra, säger han.
Mats Hillblom menar att dokumentären "Farväl till Sporthallen", som han skapat tillsammans med Andreas von Kern, inte ska ses som någon faktadokumentär, utan mer som en tidskapsel där essensen av samhället Malmberget fångas in. Den tar avstamp från när hallen byggdes 1960 och publiken får sedan ta del av människor som på olika sätt verkat i hallen.
Det kan vara gubbarna på den högsta bänken i bastun. Personer som nyttjat hallen när de var unga och nu är gamla. Eller personer som jobbat och fått verksamheten att flyta på under en stor del av hallens tid.
Sporthallen i Malmberget är en av de sista byggnaderna att som rivs i den gamla centrumkärnan.
– Sedan är det ju vissa historiska händelser i hallen, till exempel när MAIF spelade handboll i Allsvenskan eller under den stora gruvstrejken. Det har nog aldrig varit så mycket folk i hallen som under strejken 1969, säger Mats Hillblom.
Han minns själv första gången som han gjorde sin första filminpelning från hallen. Det var när han och Anders Åhl, en tidigare kommunikationschef på Gällivare kommun, hade startat ett produktionsbolag och skulle göra bolagets första promotionvideo.
– Vi hade säkert 25 kilo kamerautrustning med oss som vi lånat från Kalix folkhögskola. Men trots det så motsvarar väl bildkvalitén ungefär den som i en Iphone 2, säger han.
I arbetet med dokumentären har han dammsugit film-, bild- och lokaltidningsarkiv för att få fram material till dokumentären.
Många av de kvarter som en gång utgjorde Malmberget har nu rivits.
De historiska inslagen länkas samman med nedmonteringen som för dokumentären framåt i handlingen. En nedmontering som är synonym med samhället Malmberget.
– Sporthallen har varit mötespunkten kanske främst för unga killar och män när den byggdes, men kom mer och mer under 1970-talet att också bli en plats för kvinnorna. Idag är det få som inte har någon koppling alls till hallen. När den väl är nedmonterad så är samhället, Malmberget, nedmonterat, säger Mats Hillblom.