LKAB skriver i sitt yttrande till Mark- och miljödomstolen att de inte vill ”forcera samhällsflytten”. Malmbergets avveckling måste ske i samverkan med Gällivare kommun som äger planmonopolet. Samhällsomvandlingen måste äga rum på ett sådant sätt att inte bostadsbebyggelse och samhällsviktig infrastruktur i Malmberget avvecklas innan ersättningsområden är klara.
LKAB hänvisar till samarbetsavtalet med kommunen, där man överenskommit om vilka delar av Malmberget som ska avvecklas i fyra etapper fram till år 2032, närmare 1300 lägenheter och småhus ska rivas.
LKAB skriver att boendeförhållandena i Malmberget ska vara goda samtidigt som gruvverksamheten pågår. Bolaget avvisar länsstyrelsens krav på tidigareläggning av sprängningstider. Det skulle innebära negativ påverkan på produktionen.
LKAB anser det omöjligt att skapa en skyddszon om ca 500 meter räknat från Kaptensgropens kanter eller gruvstaketen.
Gruvdammet är otrevligt men inte hälsofarligt, menar LKAB. "Under 2012 överskreds målsättningsvärdet för stoft vid 12 tillfällen". Bolaget har i augusti 2014, med helikopter, grässått 70 000 kvadratmeter, borrat en vattenbrunn, monterat sprinklers och byggt vindskydd.
Bolaget ifrågasätter sakägarna Margareta och Bengt Anderman, samt Rubert Stenströms yttranden i målet. Bland annat informerar Stenström om att det i dag är mer än 900 skalv per år enligt redovisning av SGI i Uppsala.
LKAB motsätter sig länsstyrelsens begränsningar i sprängningar och villkor vid skalv/vibrationer. "Upplevelsen av vibrationer är individberoende och en entydig gräns är inte möjlig att fastställa".
LKAB anser inte att gruvan skadat byggnader och ledningar eftersom markdeformationer uppkommer i ett senare skede. "För närvarande bedöms inga byggnadsförändringar i Malmberget vara orsakade av gruvbrytningsinducerade markdeformationer. Byggnader åldras över tid och sprickor kan uppkomma, det är inget unikt för Malmberget." LKAB säger att man ändå valt att hjälpa fastighetsägare som fått hus skadade av en naturlig krosszon som löper genom Östra Malmberget.
Sedan samhällsomvandlingen inleddes under 1960-talet har omkring 650 byggnader/fastigheter rivits eller flyttats, varav cirka 200 fastigheter i början av 2000-talet.
Sammanfattningsvis anser LKAB att länsstyrelsens yrkande inte är sakligt grundat och att det skulle kunna innebära mera skada än nytta i omvandlingsprocessen.
Fotnot: Målet i domstolen handlar om uppskjutna frågor vid tidigare tillståndsgivning, rörande villkor för gruvans fortsatta verksamhet.