LKAB har köpt närmare 40 av de 144 hus på Malmsta och har börjat renovera upp husen för att sedan lägga ut dem i deras fastighetsbolagsbostadskö. Här renoveras ett av dessa hus.
Uppe på Malmsta har Roger Rantatalo, malmstabo sedan 30 år tillbaka, precis bytt till vinterdäck på bilen. Han tycker att beskedet om avveckling är positivt. Men när han hör att det ännu är oklart om hela området ska avvecklas, eller att de boende i dagsläget inte kommer att erbjudas nyckel mot nyckel, är det inte lika positivt.
– Det låter som att beslutet kommer att köras i långbänk och pågå i 12 år till det är dags för oss som bor här att flytta härifrån, frågan är om man är kvar då, säger han.
Nyckel mot nyckel är principen som använts för att ersätta nästan alla hushåll i Malmberget och Kiruna som tvingats lösa in sina bostäder på grund av för stor påverkan av gruvbrytningen, antingen i nuläget eller i framtiden.
Det är också anledningen till att Malmstaborna under många år kämpat för att, i likhet med övriga Malmbergsbor som tvingats flytta, få ett nytt hus på en annan plats än den de tvingas lämna.
Vändningen om Malmsta handlar om att LKAB nu anser sig ha brutit mot villkoren i miljötillståndet, enligt Michael Palo, affärsområdeschef för LKAB Järnmalm. Det är fastlagt att det sker över 400-500 seismiska händelser i Malmberget under ett år, men enligt Michael Palo är det inte antalet händelser som blivit avgörande, utan att de seismiska händelserna varit så kraftiga att de överstigit de avtalade gränsvärdena.
Gränsen går vid vibrationer som överskrider sex millimeter per sekund dagtid och tre millimeter per sekund under natten.
– Gruvbrytning i sig medför små seismiska händelser och det är inte alltid som det märks av. Därför sätter man ett gränsvärde på hur mycket som kan tillåtas, säger Michael Palo.
Michael Palo, affärsområdeschef Järnmalm, menar att det är överträdelserna av villkor 22 som fått gruvbolaget att överväga avveckling av Malmsta.
Länsstyrelsen har i en tidigare artikel i NSD uppgett att de, i och med att det börjar bli dags att förhandla om ett nytt miljötillståndsavtal med LKAB, ställt sig frågande till hur det nuvarande villkoret formulerats. Det viktiga, enligt länsstyrelsen, är att det faktiskt går att mäta vad som kan anses "drägligt".
Här beskriver LKAB i sin miljötillståndsanslkan att gränsen går mellan östra Malmberget och Malmsta.
Den diskussionen vill dock Michael Palo inte ta i media.
– Det är så pass otydligt i dag och vi måste få många beslut som vi inte kan fatta själva när det kan anses drägligt eller inte, säger han.
LKAB kommer härnäst att inleda diskussioner med länsstyrelsen, Bergsstaten och Gällivare kommun om en möjlig avveckling av Malmstaområdet.
I dagsläget kan inte Michael Palo ge några garantier att det kommer att ske en inlösning av hela Malmsta. Det står inte heller klart att inlösningen kommer att ske enligt principen nyckel mot nyckel.
– Det vi behöver få är något beslut från en myndighet om att området är såpass påverkat som bostadsmark och därför inte lämpligt för boende. Det för att det ska vara jämförbart med övriga Malmberget som avvecklas när minerallagen träder i kraft, säger Michael Palo.
John Törnlind hoppas på en snabb process så att de får flytta ifrån området.
På Ormkullen röjer malmstabon John Törnlind i sitt förråd. Han har redan hunnit flytta två gånger på grund av samhällsomvandlingen och även han hoppas på ett snabbt avslut.
– Det verkar som att LKAB vill flytta över ansvaret om avvecklingen och vilken del av området som till slut kommer att avvecklas till länsstyrelsen. Jag hoppas bara att det blir ett snabbt beslut, säger han.